Under en pressträff för den handlingsplan för biologisk mångfald som Sverige är skyldiga att leverera enligt FN:s konvention för biologisk mångfald, presenterade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) också två nyheter. Regeringen hade enligt ministern beslutat om två nya etappmål i miljömålssystemet. Ett för pollinatörer och ett för stadsgrönska. Svenska medier rapporterade flitigt om dessa nya miljömål via TT.
I en debattartikel i Altinget, några dagar efter pressträffen, tar Liberalerna åt sig äran för det ena nya etappmålet. Målet som Liberalerna hänvisar till som ”vårt nya miljömål”, innebär att en majoritet av landets kommuner senast 2030 ska integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i planering, byggande och förvaltning av urbana miljöer. I debattartikeln kallar Liberalerna sig själva för ”den svenska naturvårdspolitikens moder”.
Problemet? Målet finns redan och har funnits sedan 2018.
Exakt samma mål lanserades nämligen av dåvarande miljöminister Karolina Skog (MP) som en del av en ny nationell strategi för hållbar stadsutveckling. I strategin fanns två etappmål. Det första innebar att kommuner senast år 2020 skulle ha tillgång till en metod som ska hjälpa dem att tillvarata och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter. Det andra målet var att senast år 2025 ska en majoritet av kommunerna börjat genomföra detta.
Det som nu sker är att målåret flyttas fram till 2030. Bakgrunden är Miljömålsberedningen som består av samtliga partier i Riksdagen menar att den tidigare tidsramen inte bedömts möjlig att nå. I praktiken innebär det alltså att ett befintligt mål förlängs snarare än att ett nytt införs.
Detta framgår på sajten ”Sveriges miljömål”, som drivs av ansvariga myndigheter:
”Regeringen bedömer att eftersom nuvarande etappmål inte är uppnått och det är osäkert om det kan nås 2025 är det lämpligare att förlänga det nuvarande etappmålet från 2025 till 2030”.
Det nya är alltså att ambitionen skjuts på framtiden. Det som regeringen däremot gjort är att försvåra för målet, genom att kraftigt dra ner på anslagen som går till kommunernas arbete med grönska. I texten om etappmålet för stadsgrönska på sajten ”Sveriges miljömål” går det att läsa om vikten av anslaget:
”Ett statligt bidrag för lokala naturvårdssatsningar (LONA) har varit ett viktigt styrmedel för kommunerna och andra aktörer för att ta fram planeringsunderlag eller genomföra fysiska åtgärder i tätortsnära natur.”
När etappmålet introducerades år 2018 sköts en miljard kronor till utöver anslaget till LONA.
Foto: Florian Glawogger och Kristian Pohl/Regeringskansliet
