Sveriges regering har investerat 109 miljoner kronor i ett klimatprojekt i Ghana som ska leverera 48 500 elmopeder. Projektet, som drivs av det skandalomsusade konsultbolaget South Pole, utlovar att ersätta lika många bensindrivna mopeder och därmed minska koldioxidutsläppen med 250 000 ton. Eftersom Sverige finansierar projektet får landet räkna minskningen som sin egen – ett sätt att klimatkompensera för svenska utsläpp. Det bör dock tilläggas att hemma i Sverige har utsläppen ökat med flera miljoner ton.
Men efter ett besök i Accra kan nu Aftonbladet avslöja att projektet gör ytterst lite – om någon som helst nytta. Monteringshallen, där elmopeder från Kina ska sättas ihop, visar sig vara ett litet, taklöst skjul med några få mopeder i delar. Trots löften om tusentals fordon redan nästa år, är bara 152 elmopeder färdigställda, många av dem ombyggda bensinfordon.
Energimyndigheten, som ansvarar för den svenska finansieringen, rapporterade i fjol att tillverkningen var igång och står fortfarande bakom satsningen. Myndigheten vägrar dock lämna ut bilder från inspektionen och hade en felaktig siffra om antalet färdigställda mopeder. Samtidigt ifrågasätter forskare och lokala källor både genomförbarheten och klimatnyttan.
Utmaningarna är minst sagt många. Infrastruktur saknas för storskalig produktion och distribution. Laddningen är ett annat problem. I hela huvudstaden finns endast sju laddstolpar och i hemmen är elen opålitlig vilket gör det svårt att ladda sin moped hemma. Elen i Ghana produceras till mer än 60 procent av gas och olja, vilket innebär att utsläppsminskningen i praktiken kan bli obetydlig. På plats i Accra vittnar mopedförare dessutom om att det skulle vara för dyrt för dem att hyra elmopederna. Alltså även om 48 500 mopeder skulle levereras skulle de varken laddas med förnyelsebar el eller användas av förarna.
Sanningen är att de flesta klimatkompensationsprojekt av den här typen inte tycks fungera. En stor studie från förra året visade att 84 procent av 2346 studerade projekt var värdelösa. Inga utsläppsminskningar hade skett.
Wim Carton som forskar om klimatkompensationen vid Lunds universitet lyfter att allt fler experter över hela världen är eniga om att den här typen av projekt inte kan ses vara i linje med Parisavtalet.
– Alla metoder som bygger på att undvika nya utsläpp är egentligen inte i linje med vad som behövs för att nå netto noll på ett globalt plan. Det är därför anmärkningsvärt att Sverige satsar på detta, säger han till Aftonbladet.
Regeringens egen utredare John Hassler är också kritisk. Han varnar för att resultaten är svåra att mäta och verifiera.
– Det är i praktiken omöjligt att på ett trovärdigt sätt leda i bevis att det skett en viss mängd utsläppsminskningar där, säger han till Aftonbladet.
Trots detta driver Sverige på inom EU för att metoden ska tillåtas som ett sätt att nå nationella klimatmål, vilket alltså inte tillåts idag. Regeringen menar att det är en effektiv klimatpolitik.
– Det här är något där vi verkligen ser potential för Sverige att gå före, sa klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i Dubai i december 2023, där projekten i Ghana presenterades.
Bild: Kristian Pohl/Regeringskansliet och Selasie Afi.
