En ny rapport från expertmyndigheten SMHI innehåller en smärre bomb för Sverige: Om rapportens värsta scenario blir verklighet kommer Sverige och Norden att förändras i grunden. Sveriges temperatur kan nämligen komma att öka med mellan 4,5 och 6,5 grader (!) innan slutet av seklet, jämfört med perioden 1971–2000.
Den svenska medeltemperaturen har redan stigit med 1,9 grader jämfört med mitten av 1800-talet. Men det värsta ligger fortfarande framför oss.
Det betyder att Sverige, likt resten av Norden, värms upp snabbare än övriga världen. Utfallet beror på nuvarande och framtida utsläpp av växthusgaser.
Konsekvenserna för hela samhället skulle bli enorma:
1. Fler och mer extrema värmeböljor. Antalet riktigt varma dagar kommer att öka, särskilt i södra Sverige. Det väntas leda till fler dödsfall kopplade till värme, särskilt bland äldre och utsatta grupper. Enligt Folkhälsomyndigheten dog 700 personer i Sverige av värmeböljan 2018. En framtid med ännu mer extrema värmeböljor kommer innebära ännu större effekter.
2. Varmare och blötare vintrar: Snön kommer bli allt mer sällsynt i stora delar av Sverige. Samtidigt blir vintrarna mer nederbördsrika, vilket ökar risken för översvämningar, som när hus och vägar spolades bort i Åre i augusti 2023.
3. Fler extremväderhändelser: Kraftigare skyfall och översvämningar kommer att bli vanligare, särskilt i södra Sverige. Städer riskerar att stå under vatten när avloppssystemen inte hinner med.
4. Kraftigt höjd brandrisk – särskilt i östra Sverige. Vid slutet av seklet kan östersjölandskapen och norra norrlands kustland få hela en månads längre högrisksäsong. Det ökar risken för extrema bränder, likt de som drabbade Sverige under värmeböljorna 2014 och 2018.
5. Längre växtsäsong – men också fler problem: Det svenska jordbruket kan dra viss nytta av längre odlingssäsonger, men samtidigt ökar risken för torka, skadeinsekter och svampsjukdomar.
6. Havsnivåhöjningar och hotade kustområden: Smältande polarisar och varmare hav gör att vattennivåerna stiger. Kustområden och låglänta städer riskerar att drabbas av allt fler och kraftigare översvämningar.
Behov av anpassning och åtgärder
SMHI:s rapport understryker vikten av att både minska utsläppen och anpassa samhället till de förändringar som redan är på väg. Klimatanpassningsåtgärder kan omfatta allt från att bygga bättre skydd mot översvämningar till att förändra jordbruksmetoder och anpassa infrastrukturen till ett varmare klimat.
Trots detta har regeringen valt att minska stödet till kommunernas arbete med klimatanpassning. Regeringen driver också en politik som aktivt ökar utsläppen. Under de tre första kvartalen 2024 ökade utsläppen i Sverige snabbast i hela EU, som en direkt konsekvens av regeringens politik.
