Du är klimatministrarnas chef

Det kan verka dumt. Ändå är det exakt den här strategin som Tidöregeringens klimatministrar verkar ha. När Romina Pourmokhtari (L) förra året lät bli att ta emot Klimatpolitiska rådets årliga granskning av klimatpolitiken var det uppseendeväckande. Det var nämligen första gången som sittande klimatminister inte behagade närvara vid överlämningen.

Första, men inte sista. När Pourmokhtari nu är föräldraledig ser vi istället Johan Britz (L) ikläda sig rollen som klimatminister. Eller om man ska säga: Ser inte. Britz har nämligen inte heller några planer på att ta emot Klimatpolitiska rådets rapport.

Jag förstår klimatministrarna, det gör jag. Om jag hade misslyckats med målen för mitt arbete, ljugit om saken i riksmedia och vägrat ta ansvar, och experter sedan skrev en rapport om det, ja, då hade jag inte njutit av läsningen. Men något säger mig att min chef hade krävt ett visst intresse från min sida. Gör inte klimatministrarnas chef det?

Jo, egentligen. För ministrarnas chef är ju vi, väljarna. Vi har röstat fram dem. Vi betalar deras lön. Och om opinionsundersökningar har visat någonting alls så är det att väljarna är missnöjda med Romina Pourmokhtari, klimatpolitiken och Liberalerna.

Hur kan man behålla sitt mycket välbetalda jobb, om ens chef tycker att man missköter det? Efter det kommande valet lär klimatministrarna kanske inte göra det – mycket pekar på att Liberalerna åker ur riksdagen. Men i en välfungerande demokrati ska väljarna inte behöva vänta tills nästa val för att kunna påverka politiker. Att det har blivit såhär, och fortsatt på samma vis, är ett tecken på att något inte står rätt till.

När Pourmokhtari slår ifrån sig väljarnas kritik om de skenande utsläppen med att ”så röstade ju svenskarna” så gör hon faktiskt något anmärkningsvärt. Ministern fråntar väljarna sin roll – chefskapet – och ger den rollen till sina regeringskamrater. Som om att val handlar om att ge makten till politiker och sedan vänta snällt till nästa val.

Och när klimatministrarna istället betraktar Jimmie Åkessons gäng som sina chefer – då kan de såklart skamlöst strunta i Klimatpolitiska rådets rapport. Men det är upp till oss väljare att fortsätta reagera.

Bild: Regeringskansliets bildbank