EU:s respons på Putins krig i Ukraina var bland annat att peka ut en snabb utbyggnad av förnybart för att minska importen av rysk energi. Men politiken hos medlemsländerna blev den motsatta.
I en ny rapport från Mistra Electrification pekar forskarna på att EU sedan krigsutbrottet mer än fördubblat stödet till fossila bränslen. Det förnybara fick istället nöja sig med en minskning av stöden, trots att EU höjde målen.
– I stället för att accelerera omställningen när Ryssland invaderade Ukraina bibehöll EU i stort sett sin befintliga takt. Energikrisen ledde till att EU-kommissionen prioriterade energisäkerhet högre än klimatet – men utan att takten mot fossilfrihet ökade, säger Aleh Cherp, professor i strategisk miljöbedömning vid Lunds universitet och medförfattare till studien.
Stöden till det fossila betalades ut för att regeringar var oroliga för väljarnas ekonomi när energipriserna sköt i höjden. Men en tydlig positiv effekt för det fossila uteblev som tur är. Kolanvändningen återgick till sin långsiktigt nedåtgående trend, gasanvändningen nådde en topp och minskade därefter, medan oljeanvändningen låg kvar på ungefär samma nivå.
