Europa har den senaste veckan drabbats av en ovanligt tidig och extrem värmebölja med temperaturer över 40 grader i bland annat Frankrike, Spanien och Italien. Flera nationella junirekord har slagits. Värmen har lett till dödsfall, skolstängningar, störningar i tågtrafik och elproduktion samt ökad belastning på sjukvården. I Frankrike har kärnkraftverk tvingats minska produktionen eftersom floderna blivit för varma för kylvatten.
Samtidigt lägger regeringen fram en ny plan, för att ”stärka flygets ställning i Sverige”. Trots att flyget är det transportmedel som orsakar högst utsläpp per personkilometer beskriver beskrivs minskat flygande som ett problem som behöver vändas. Redan titeln slår fast inriktningen: strategin ska ”stärka luftfartens konkurrenskraft”.
Regeringen vill öka flygets attraktivitet och listar ett antal satsningar som gjort på Arlanda, höjt stöd till regionala flygplatser, fler direktlinjer och avskaffad flygskatt.
Strategin slår fast att flygandet inte behöver minska: ”Flygandet behöver inte minska, däremot behöver flygets utsläpp minska.” Problemet är att de åtgärder som presenteras för att minska utsläppen bara kan få effekt på marginalen, om ens det. Regeringens egna expertunderlag har tidigare slagit fast att elflyg endast kan få marginell effekt på utsläppen de närmsta 20 åren.
Regeringen hänvisar samtidigt till internationella prognoser från IATA och ACI som pekar på att den globala efterfrågan på flygresor väntas fortsätta öka fram till mitten av seklet, med en årlig tillväxt på cirka 2,9–3,3 procent. Enligt Eurocontrol väntas flygtrafiken i Sverige öka med 2,3 procent per år under perioden 2026–2032.
En sådan utveckling skulle öka utsläppen kraftigt, men några mätbara åtgärder för hur detta ska hanteras ton för ton presenteras inte i strategin.
Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
