Världens regeringar och finansmarknader satsar mångdubbelt mer pengar på verksamheter som skadar naturen än på att skydda den. Det visar en ny rapport från FN-organet IPBES.
Enligt rapporten uppgick de globala finansflödena med direkt negativ påverkan på biologisk mångfald till cirka 7,3 biljoner dollar under 2023 (ca 62 tusen miljarder svenska kronor). Det handlar bland annat om subventioner och investeringar i sektorer som driver avskogning, överexploatering och föroreningar. Av detta stod privata aktörer för omkring två tredjedelar.
Samtidigt gick bara runt 220 miljarder dollar (ca 2 tusen miljarder svenska kronor) till åtgärder som bevarar och återställer natur. Skillnaden är dramatisk: för varje dollar som satsas på att skydda biologisk mångfald går alltså över 30 dollar till verksamheter som bidrar till dess förlust.
Sverige och Tidöregeringen skulle kunna ses som ett exempel, där subventionerna till fossila bränslen ökat dramatiskt under de senaste åren i form av tiotals miljarder i skattesänkningar till fossila bränslen. Samtidigt har resurser till att skydda natur minskat kraftigt.
IPBES pekar på att dagens ekonomiska system inte tar hänsyn till naturens värde. Skadliga subventioner hålls kvar, ofta med stöd av lobbyinsatser, medan investeringar i hållbara lösningar är kraftigt underfinansierade.
Konsekvensen är inte bara ekologisk utan också ekonomisk. Förlusten av biologisk mångfald beskrivs som en systemrisk som hotar finansiell stabilitet och långsiktig tillväxt.
Rapporten efterlyser reformer av skattepolitik, finansregler och subventioner för att styra kapital bort från naturförstörande verksamhet och mot hållbara alternativ. Utan en sådan omställning riskerar de globala målen om att stoppa och vända naturförlusten att bli ouppnåeliga.
Foto: Allec Gomes unsplash+
