Förödande beslut för godstågen — ”prioriterar lastbilar”

Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD), Godståg Green Cargo. Foto: Regeringen, Jesper Bøtker Mortensen wikimedia commons (beskuren) 

Regeringar har under decennier missgynnat godstrafiken på järnväg. Men den nuvarande regeringen har tagit flera beslut som varit förödande, enligt experter som DN pratat med.

Sven Elander

create 2025-06-01 update 2025-06-01

Ett av de mest effektiva sätten att minska utsläppen är att föra över godstransporter från lastbil till järnväg. Tåg släpper ut extremt lite koldioxid, medan lastbilar generellt släpper ut väldigt mycket. Trots detta har utvecklingen gått i motsatt riktning under flera decennier. Antalet lastbilar som rullar på vägarna har exploderat de senaste åren och numera transporteras dubbelt så mycket gods med lastbil som med järnväg.

DN har i en artikel pratat med flera experter som sammantaget ger bilden att järnvägen missgynnats under många år jämfört med lastbilarna. I korthet handlar det om att lastbilstransporter inte betalar för det buller, luftföroreningar och utsläpp som de orsakar. De är helt enkelt kraftigt subventionerade av samhället.

Samtidigt har flera beslut de senaste åren snabbat på utvecklingen. Sänkt reduktionsplikt och sänkt dieselskatt har kraftigt minskat bränslekostnaderna. Därtill tillåts numera både längre och tyngre lastbilar än tidigare på svenska vägar, skriver DN. Samtidigt har banavgifterna för godstågen chockhöjts, med hela 40 procent bara i år.

Godstågens attraktivitet hänger naturligtvis också ihop med frågan om punktlighet och kapacitet på spåren. Järnvägsinvesteringarna har under decennier släpat efter, men sedan Tidöregeringen tillträdde för drygt två år sedan har hastigheten i förfallet ökat. Ett av de första besluten som regeringen fattade var att skära ner 750 miljoner från järnvägsunderhållet, trots ett stort antal uppenbart eftersatta sträckor. Enligt ansvarig myndighet hade pengarna inte kunnat användas, men detta motsägs av flera branschaktörer. 

I samband med regeringstillträdet 2022 fattades direkt ett beslut om att stoppa bygget av nya höghastighetsbanor mellan Sveriges största städer. Nya stambanor hade kunnat avlasta det befintliga tågnätet och möjliggjort fler och snabbare godstransporter. Beslutet fick omedelbart hård kritik från såväl näringsliv som oppositionen. Regeringen försvarade beslutet med att pengarna i stället behövs till stärkt underhåll, men som vi förklarar ovan skedde alltså en nedskärning även där. 

Och i regeringens långsiktiga plan för infrastruktur prioriteras väg höjs vägunderhållet med 48 procent. Men järnvägsunderhållet höjs bara med 5 procent sedan förra planen, och räknar man med inflationen är det i praktiken ingen höjning kvar. 

Foto: Regeringen, Jesper Bøtker Mortensen wikimedia commons (beskuren)

Dela