Fyra Tidö-budgetar – tar från kollektivtrafik, ger till flyg och fossilbilar

I mitten av december klubbas regeringens fjärde statsbudget av riksdagen. Mycket har hänt i den ekonomiska politiken sedan Tidö-regeringen tog över makten 2022 – inte minst vad gäller klimatarbetet. Därför har Klimatgranskaren satt sig vid miniräknaren och gjort en sammanfattning av regeringens ekonomiska prioriteringar. 

När budgetarna läggs bredvid varandra blir mönstret tydligt: både i de satsningar som är så kallade anslag och i de satsningar som är skattesänkning driver regeringen en politik som tar pengar från de som väljer klimatsmarta transportmedel och ger pengar till de som väljer fossilvärstingar.

Tar från gång, cykel och kollektivtrafik 

Om man tittar på minuskontot, det vill säga de neddragningar regeringen gjort, så kan särskilt nämnas slopad elbilsbonus och slopade stadsmiljöavtal. Effekterna av slopad elbilsbonus ser vi nu tydligt när larmen om avstannad elektrifiering hörs allt tydligare. 

Det senare – stadsmiljöavtal – är pengar som gick till projekt ute i kommunerna som handlade om att underlätta för gång, cykel och nya kollektivtrafiklinjer. 

Totalt har regeringen inom minuskontot dragit ner drygt 20 miljarder kronor. Det är mer än tre gånger så mycket pengar som regeringen årligen satsar på området ”Integration och jämställdhet”.

Ger till det fossila

Om man sen tittar på hur mycket regeringen istället satsar på de som väljer att resa fossilt så rör det sig om ännu större utgifter. Drygt 26 miljarder kronor kan man sammanställa utgifterna till. Det är betydligt mer än hela statens miljöbudget. Merparten går åt till att sänka skatten för fossila drivmedel, men här hittar vi även den slopade flygskatten och regeringens olika satsningar på flygplatser och ökat flygande.

Här kan vi även räkna med reseavdraget, som kostar staten stora summor varje år. När regeringen kom till makten stoppade man omedelbart den tidigare regeringens förslag om ett ändrat och mer rättvist reseavdrag. Detta ledde till extra utgifter om flera miljarder kronor. Men, det ledde även till uteblivna intäkter för de som väljer cykeln eller bussen till jobbet. Det extra fossila stödet som detta innebär är enligt Naturskyddsföreningen hela 2,5 miljarder kronor. Det uteblivna stödet för de som väljer bort bilen är dock svårt att beräkna.

Så, sammanfattningsvis kan vi nu efter mandatperiodens fyra budgetar konstatera att regeringen satsar stora pengar på att öka utsläppen. Och att pengarna i stor utsträckning dessutom tas från de som försökt göra rätt för sig och valt klimatsmarta transportmedel.

Obs: Artikeln fokuserar främst på transportsektorn – andra delar i budgeten innehåller också utgifter som ökar utsläppen.

Foto: European Commission (Christophe Licoppe) och Kristian pohl/Regeringskansliet