En ny Tidöregering kan innebära ett nytt stort bakslag för klimatet. Förslag som ligger på bordet kan tillsammans öka Sveriges utsläpp med miljontals ton – samtidigt som flera av de mål och styrmedel som ska pressa ned utsläppen riskerar att försvagas eller försvinna helt.
Klimatgranskaren har gått igenom Tidöpartiernas valplattformar, politiska förslag från mandatperioden samt Timbros och Oikos gemensamma manifest för Tidö 2.0.
Granskningen visar att det finns förslag om allt från fortsatt låga skatter på bensin och diesel och sänkt reduktionsplikt till slopade klimatmål och billigare fossilbilism. SD vill dessutom öppna för ökad användning av torv – ett bränsle som orsakar mycket stora koldioxidutsläpp.
Exakt vilka förslag som skulle hamna i ett nytt Tidöavtal går inte att veta. Men redan de förslag där utsläppseffekten går att uppskatta handlar potentiellt om miljontals ton extra koldioxid under nästa mandatperiod. Samtidigt skulle ett avskaffande av klimat- och transportmål kunna få konsekvenser för svensk klimatpolitik långt efter 2030.
Här är åtta förslag som kan få särskilt stor betydelse.
1. Fortsatt sänkt skatt på bensin och diesel
SD lovar i sin valplattform att fortsätta hålla nere bränslepriserna genom sänkt skatt. Även KD vill hålla nere drivmedelsskatterna, samtidigt som Timbro och Oikos i sitt manifest för Tidö 2.0 föreslår ett stopp för höjda bränsleskatter.
Regeringens egna konsekvensanalyser visar att de tillfälliga skattesänkningarna under delar av 2026 ökar utsläppen med knappt 0,4 miljoner ton koldioxid. Om motsvarande sänkningar skulle gälla under fyra hela år motsvarar det, med en enkel uppräkning, omkring 3,8 miljoner ton högre utsläpp. Beräkningen är Klimatgranskarens och utgår från regeringens uppskattningar för 2026.
2. Slopa den förhöjda skatten på bilar med höga utsläpp
Bonusen för elbilar avskaffades redan av Tidöregeringen och har senare ersatts av en betydligt mer begränsad elbilspremie. Men malus finns kvar – den förhöjda fordonsskatten på nya bensin- och dieselbilar med högre koldioxidutsläpp.
SD har i riksdagen krävt att hela bonus–malus-systemet ska avvecklas. Eftersom bonusen redan är borta handlar det i praktiken om att slopa den kvarvarande malusdelen.
Det skulle göra nya bensin- och dieselbilar billigare jämfört med dagens system och minska det ekonomiska incitamentet att välja en bil med lägre utsläpp.
3. Fasa ut trängselskatterna
SD vill också att trängselskatterna ska fasas ut och har drivit kravet i en kommittémotion i riksdagen.
Trängselskatten används för att minska trängsel och påverka mängden biltrafik i Stockholm och Göteborg. Att göra bilresor billigare riskerar därför att öka trafiken jämfört med om skatten finns kvar, med högre utsläpp och luftföroreningar som följd.
4. Ytterligare sänkt reduktionsplikt
SD lovar också att fortsätta hålla nere bränslepriserna genom ”minskad reduktionsplikt”.
Den stora sänkningen av reduktionsplikten är redan genomförd under mandatperioden. Men SD valplattform visar att partiet vill gå vidare i samma riktning. En lägre reduktionsplikt innebär en lägre inblandning av förnybara drivmedel i bensin och diesel och därmed högre fossila utsläpp än vid en högre nivå.
5. Avskaffa eller försvaga Sveriges egna klimatmål
Kristdemokraterna vill att Sverige inte längre ska ha några egna nationella klimatmål utöver EU gemensamma mål. Även SD har drivit linjen att Sveriges nationella utsläppsmål ska anpassas till EU-nivån och motsatt sig att Sverige ska ha mer långtgående klimatmål än EU.
Ett sådant beslut minskar inte utsläppen i sig. Men det skulle innebära en grundläggande förändring av svensk klimatpolitik och sänka kraven på hur snabbt utsläppen ska minska i Sverige.
6. Avskaffa klimatmålet för transporterna
Tre av fyra Tidöpartier – SD, KD och L – vill avskaffa Sveriges särskilda klimatmål för transportsektorn. Målet innebär att utsläppen från inrikes transporter, bortsett från flyget, ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010.
SD har länge velat förändra eller slopa målet. I februari 2026 meddelade även Liberalerna att partiet vill avskaffa det och i stället införa ett mål för elektrifieringen. KD välkomnade beskedet men vill gå längre genom att slopa Sveriges nationella klimatmål.
Eftersom 2030 infaller under nästa mandatperiod skulle ett avskaffande få direkt betydelse för den klimatpolitiska styrningen av en av Sveriges största utsläppssektorer.
7. Göra torv till förnybar energi – trots stora utsläpp
SD vill att Sverige ska arbeta för att torv klassas som förnybart inom EU. Partiet vill också utreda ökad torvskörd på redan påverkade torvmarker och undanta sådan torv från krav på utsläppsrätter inom EU utsläppshandel.
Torv nybildas, men så långsamt att den ur klimatsynpunkt inte fungerar som ett vanligt förnybart bränsle. Enligt Naturvårdsverket ger förbränning av torv något större koldioxidutsläpp per producerad energimängd än kol.
Torvmarker är dessutom stora kollager. När de dräneras och torven bryts ned frigörs växthusgaser som koldioxid och lustgas.
8. Kraftigt sänkt bistånd kan slå mot klimatfinansieringen
Moderaterna vill genomföra ytterligare stora nedskärningar av biståndet för att finansiera andra vallöften. SD har gått längre och bland annat öppnat för att lägga ned Sida och kraftigt begränsa det svenska biståndet.
En sådan politik kan också påverka Sveriges internationella klimatfinansiering. Sverige har, liksom andra rika länder, åtaganden inom FN klimatsamarbete om att bidra till finansiering av fattigare länders utsläppsminskningar och klimatanpassning.
Hur stor effekten blir beror på vilka delar av biståndet som skärs ned. Men omfattande nedskärningar i klimatrelaterat bistånd skulle innebära mindre svenska resurser till klimatomställning och klimatanpassning i utvecklingsländer.
Foto: Chris LeBoutillier Unsplash, Tommy Winterskiöld Vestlie CC BY 2.0
