Läget för Östersjön är kritiskt. Övergödning, överfiske, miljögifter och klimatförändringar hotar havets ekosystem. Men nu blir det svårare att ens följa upp hur läget i Östersjön utvecklar sig. Efter regeringens nedskärningar av pengar till miljöövervakning slår nu flera forskare larm om konsekvenserna.
Stockholms Universitets Östersjöcentrum varnar i ett nytt policy memo för konsekvenserna av kraftigt minskande resurser inom marin miljöövervakning. Regeringens nedskärningar innebär att nivån nu är tillbaka på samma summa som 2016, trots betydligt ökade kostnader och krav.
– Det talas mycket om att få ordning på Östersjön. Samtidigt satsar man inte riktigt på det grundläggande, säger Jakob Walve, marinekolog vid Stockholms universitet till SVT.
I årets budget drogs ytterligare nio miljoner kronor bort från den marina miljöövervakningen. Efter en tidigare ökning till cirka 200 miljoner har anslagen successivt skurits ned till drygt 100 miljoner – alltså samma nivå som för nio år sedan.
De nedskärningar som nu genomförts påverkar bland annat den högfrekventa provtagningen vid station BY31 (Landsortsdjupet). Provtagningen, som detaljerat följt salt- och syrenivåer, näringsämnen och plankton varje vecka under våren och varannan vecka på sommaren i cirka 30 år, kommer att behöva dras ner ordentligt.
Forskarna vid Östersjöcentrum och andra miljöexperter varnar för att beslut fattade på otillräckliga data ökar risken för felbedömningar och ineffektiva åtgärder. Utan tillförlitlig databas riskerar samhällets insatser att bli verkningslösa, särskilt i ett klimatpåverkat Östersjösystem med allt tuffare miljökrav.
Om inte resurserna återställs riskerar Sverige inte bara att tappa avgörande data, men även att misslyckas med att följa EU‑direktiv och bedriva en långsiktigt hållbar havsförvaltning.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) uppger i en skriftlig kommentar till SVT att nedskärningarna hänger ihop med den tuffa ekonomin och det oroliga omvärldsläget.
Foto: Ant Rozetsky, Unsplash
