Varje år lägger världens länder enorma summor på att hålla fossila bränslen som bensin, diesel, kol och gas billiga. Däribland Sverige. En ny studie från Internationella Valutafonden (IMF), där man tittat på 170 länder, visar att dessa subventioner utöver att vara förödande för klimatet och människors hälsa, förstärker den ekonomiska ojämlikheten – till skillnad från vad många politiker påstår.
Två sorters subventioner
Det finns två huvudtyper av stöd till fossila bränslen.
Den första är öppna (direkta) subventioner. Det är när staten medvetet gör fossila bränslen billigare genom till exempel skattesänkningar på bensin, rabatter på diesel eller direkta bidrag till olje- och gasbolag. År 2024 uppgick dessa subventioner globalt till cirka 725 miljarder dollar.
Den andra typen är dolda (indirekta) subventioner. De uppstår när de som använder fossila bränslen inte betalar för de skador som deras utsläpp orsakar. Exempelvis kostnader för luftföroreningar som leder till sjukdomar och för tidig död eller koldioxidutsläpp som driver på klimatförändringar som i sin tur orsakar extremväder, missväxt och stigande havsnivåer. När dessa kostnader inte finns med i priset på bensin, diesel eller el från kol, blir fossil energi konstgjort billig. Dessa dolda subventioner är enorma – omkring 6 700 miljarder dollar per år, alltså nästan tio gånger större än de öppna.
En miljon förtida dödsfall om året
Om länderna tog bort de öppna subventionerna skulle de globala koldioxidutsläppen minska med cirka 6 procent till år 2035. Samtidigt skulle runt 70 000 människoliv per år räddas tack vare renare luft, och länderna skulle få in mer pengar som kan användas till sjukvård, utbildning eller klimatomställning.
Om man dessutom tog bort de dolda subventionerna – till exempel genom koldioxidskatter och avgifter på luftföroreningar – skulle effekterna bli ännu större. Då skulle världen kunna undvika över en miljon förtida dödsfall varje år och minska koldioxidutsläppen med nästan hälften. Det skulle vara ett av de mest kraftfulla verktygen mot både klimatkrisen och luftföroreningar.
Subventionerna gynnar de rika mest
Ett av studiens tydligaste budskap är att fossila subventioner är ett dåligt sätt att hjälpa låginkomsttagare. Tanken bakom billigt bränsle är ofta att skydda människor från höga levnadskostnader. Men i praktiken fungerar det tvärtom:
”Beslutsfattare menar ofta att bränslesubventioner bör behållas eftersom de påstås hjälpa låginkomsttagare som är beroende av bränsle. Men resultaten visar att att subventionera bränslen är ett mycket ineffektivt sätt att stödja fattiga hushåll, eftersom rika hushåll tar den största delen av stödet.”
Rika hushåll kör mer bil, flyger mer, bor större och använder mer energi. Därför får de också en mycket större del av subventionerna. Studien visar att av varje dollar som staten lägger på att göra fossila bränslen billigare, går bara 8 cent till de fattigaste 20 procenten av befolkningen. Resten går i huvudsak till dem som redan har det gott ställt.
Dyrt och ineffektivt
Fossila subventioner kostar alltså världen tusentals miljarder varje år, samtidigt som de förvärrar klimatkrisen, orsakar sjukdom och förtida död och förstärker ekonomiska klyftor. Att ta bort dessa stöd och istället hjälpa människor på mer riktade sätt – till exempel genom direkta bidrag till låginkomsttagare eller investeringar i ren energi – skulle vara både mer rättvist och bättre för planeten.
Att göra fossila bränslen billigt är alltså ett av de dyraste och mest skadliga politiska valen vi kan göra. Trots detta har regeringen under mandatperioden subventionerat bensin och diesel med 57 miljarder kronor med budskapet att det ska göra vardagen enklare för ”vanligt folk”. Det har dessutom gjort att de svenska utsläppen har skenat.
