Kommer ni ihåg när finansministern lovade att bygga kärnkraft på 100 dagar? Nu har det gått över 1000 dagar och jag har tråkiga nyheter till finansministern, hon kommer nog tvingas bryta fler löften.
Först var det 100 dagar.
Något år senare, när det var uppenbart att finansminister Elisabeth Svantessons löfte spruckit, kom nästa löfte: Vi ska sätta spaden i marken INNAN 2026.
Mig veterligen är vi redan inne i 2026. Så även detta löfte har nu svikits.
Och det kommer mer. Det finns inget i världen som talar för att regeringen kommer kunna sätta någon spade i marken innan valet. Frågan är om ens nästa regering kommer kunna göra det.
Och jag börjar fråga mig själv: kommer det någonsin sättas en spade i marken?
För att göra det tydligt: oerhört mycket återstår innan ett eventuellt investeringsbeslut kan tas av ett kärnkraftsbolag.
Just nu pågår förhandlingar mellan regeringen och Vattenfall om statligt stöd för nya reaktorer. Men det är inte bara upp till dessa två aktörer om det blir några reaktorer. När de enats om ett stöd ska deras avtal skickas till EU för godkännande, något som kan ta flera år (vilket journalisten Anders Hellberg rett ut i Aktuell Hållbarhet).
Men parallellt med detta måste det ske en rad andra processer:
-
Ansökan måste prövas enligt kärntekniklagen, en process som inkluderar Strålsäkerhetsmyndigheten och kan ta flera år.
-
Ansökan måste prövas enligt miljöbalken, vilket inkluderar både Mark- och miljödomstolen och ett eventuellt kommunalt veto.
-
Ansökan måste prövas enligt plan- och bygglagen och ingå i kommunens översiktsplanering.
Först när allt detta är på plats kan ett eventuellt investeringsbeslut tas.
Samtidigt kommer andra smockor mot regeringens kärnkraftsprojekt. SvD har rapporterat om att gigantiska nya kostnader för kärnavfallshanteringen riskerar att stoppa hela projektet. En ny forskningsöversikt har visat att just sådana små reaktorer som Vattenfall vill bygga är uppåt dubbelt så dyra som vanlig kärnkraft – som ju redan är flera gånger så dyrt som sol- och vind.
Allt detta får mig att “tyvärr” behöva leverera ett tråkigt besked till finansminister Svantesson och till hela regeringen: Ni kommer nog inte få något spadtag innan mandatperiodens slut. Och jag skulle vilja sträcka mig så långt som att säga att det kanske inte blir något spadtag över huvud taget. Det är ett för stort, komplicerat och dyrt projekt, helt enkelt.
Det som är mest tråkigt och allvarligt i hela den här soppan är hur mycket tid, resurser och energi som lagts på ingenting alls. Det betyder fyra år av missade chanser för det som verkligen hade spelat roll för klimatet: förnybar el, mer batterier i systemet och mer energieffektivisering.
Efter valet i höst slipper vi förhoppningsvis det populistiska kulturkrigets inblandning i energipolitiken. Tänk om vi då kan börja jobba för en faktisk omställning, som både får ner elpriset och ser till att elen är hundra procent hållbar!
