Sedan Tidöregeringen tog över 2022 har anslagen för skötsel i statliga naturreservat och nationalparker samt för det organiserade friluftslivet slaktats brutalt. Totalt handlar det om en minskning med mer än hälften, 59 procent.
Magasin Friluftsliv har varit i kontakt med samtliga 21 länsstyrelser i Sverige. Budskapen är tydligt och starkt: resurserna räcker inte på långa vägar. Över 85 procent av länsstyrelserna uppger att besökare i naturen redan idag påverkas negativt av bristande resurser. Konsekvenserna syns allt tydligare. Besökare möts allt oftare av trasiga broar, igenvuxna leder och stängda toaletter, vilket påverkar både säkerheten och upplevelsen.
I Sverige tas inte betalt för att vistas i naturen, vilket innebär att underhållet är helt beroende av statliga medel.
– I USA tar man betalt för att man ska få besöka Yellowstone till exempel. Men eftersom vi i Sverige har allemansrätten och inte tar betalt för att vara i naturen är vi hänvisade till de medel vi får. Som det ser ut nu kommer friluftslivet att få stryka alltmer på foten, säger Erik Granerot, enhetschef vid Länsstyrelsen i Norrbotten till Magasinet Friluft.
Från Gotlands kust till Norrbottens vidsträckta reservat brottas länsstyrelser över hela landet med liknande problem. Flera länsstyrelser pekar på att tillgängligheten för funktionsvarierade är särskilt illavarslande.
Bristande resurser påverkar inte bara naturen utan slår direkt mot människors möjlighet till rörelse, hälsa och återhämtning. Länsstyrelserna tvingas göra prioriteringar som innebär att naturvärden bevaras och att säkerheten prioriteras, vilket kan leda till att vissa områden får minskad skötsel.
Länsstyrelserna varnar nu för att situationen kan komma att förvärras ytterligare om inte anslagen höjs. I enkätundersökningen från Magasinet Friluft uppger man bland annat exempel som att känsliga arter och naturvärden försvinner, att underhållsskulden ökar samt att friluftsanordningar kommer behöva tas bort samtidigt som inga nysatsningar görs.
Foto: Ville Palmu, unsplash
