I höstas kom Trafikverkets stora nationella plan för infrastruktur, framtagen på uppdrag av regeringen. Planen innehåller förslag om nya järnvägar och vägar och om underhåll av befintlig infrastruktur.
Nu har myndigheter, forskare och andra organisationer fått säga sitt om planens utformning. Och de är inte glada.
En sammanfattning av kritiken som inkommit är att planen på det stora hela inte leder oss närmare klimatmålen. Remissvaret från branschaktören 2030-sekretariatet är inte nådigt:
”Trafikverkets förslag leder inte till att klimatmålen nås, inte till att EU:s klimatkrav uppfylls, inte till att trafiksäkerheten väsentligt förbättras eller Nollvisionens delmål nås, förbättrar inte folkhälsan, tar inte igen underhållsskulden för järnvägen (…) och säkrar inte att planens 1 200 miljarder kronor används på bästa sätt.”
En återkommande kritik handlar om att Trafikverket kraftigt överskattar framtidens vägtrafik, vilket gör att de planerar för nya vägar. Denna invändning mot planen förs fram både från Naturvårdsverket, Energimyndigheten och från forskarna på IVL Svenska miljöinstitutet. IVL föreslår att man istället för att anta en ökning av vägtrafiken med 27 procent borde anta ett mål om minskad biltrafik.
Naturskyddsföreningen lyfter fram det skriande behovet av järnvägssatsningar och det faktum att regeringen har skrotat stadsmiljöavtalen – de enda pengarna som fanns till cykeltrafik, något Klimatgranskaren skrivit om innan.
En plan beställd av regeringen
Planen är framtagen av Trafikverket men direktiven är framtagna av regeringen, vilket kan förklara bristen på klimatfokus. Infrastrukturminister Andreas Carlson har tidigare gjort sig känd för att prioritera bil och flyg framför järnvägen och stadsmiljön. Bland annat har han försökt pådyvla Stockholm en stadsmotorväg som lokalpolitikerna inte vill ha. Så sent som för någon vecka sedan har regeringen presenterat ett stort miljonstöd till svenska flygplatser.
Foto: Mikael Törnqvist/Maria Nilsson/Regeringskansliet
