Sveriges minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), ansvarar för samhällets krisberedskap. En typ av kriser som väntas bli vanligare framöver är klimatrelaterade översvämningar, skyfall och andra former av extremväder. Som de enorma skyfall som drabbade Västernorrland för några veckor sedan med enorm förödelse.
Häromdagen skrev Bohlin en tweet som av många uppfattats som lite märklig.
Det handlar om issmältningen på Antarktis. Det är välkänt bland klimatforskare att issmältningen i Antarktis ökat markant de senaste decennierna, och studier har visat en sexfaldig ökning av isförlusten jämfört med 1980-talet. Issmältningen är dock inte linjär, den varierar från år till år. Precis som andra klimatrelaterade effekter.
Men det var inte av oro för klimatet som ministern twittrade. Tvärtom var budskapet raljerande: ”Jag läser nyheten men drabbas av kognitiv dissonans. Är det alltså så att den antarktiska havsisen växer för andra året i rad från lägstanoteringexn 2023?”
Återigen: issmältningen är inte linjär utan varierar från år till år. Men den långsiktiga trenden är tydlig och oroande. Att detta ska behöva förklaras för en minister med ansvar för krisberedskap skulle många betrakta som förvånande.
Men ministerns budskap ska förmodligen uppfattas som en form av hundvissla till klimatförnekare eller ”klimatskeptiker”: vi är med er. Ett effektivt sätt att framföra budskapet utan att behöva säga det rakt ut.
Det är inte heller första gången som toppmoderater framför liknande budskap. Tidigare under mandatperioden postade riksdagsledamoten Jan Ericson (M) ett inlägg om temperaturen på Antarktis (-67 grader) som ett sätt att bevisa att klimatförändringarna inte är så farliga. Ericson har också retweetat rena konspirationsinlägg som ifrågasätter kopplingen mellan co2 och temperaturökningen.
Samtidigt väljer regeringen i budgeten att låta resurser till klimatanpassning ligga kvar på samma nivå som tidigare års budget som i sin tur blev kraftigt kapad.
Möjligen finns ett samband mellan benägenheten att ta klimathotet på allvar och viljan att satsa pengar för att skydda våra samhällen mot kommande katastrofer.
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet, Getty/unsplash+
