Trots tunga vallöften om att värna landsbygden har Sverigedemokraternas politik i praktiken gynnat storstäder mer än landsbygd. Detta visar en ny rapport från Arena Idé.
Investeringar i välfärd, kollektivtrafik och regional utveckling har prioriterats ned. Detsamma gäller för sjukvård och skola – områden som landsbygdsbor själva uppger som viktigast.
Slutsatsen att SD missgynnat landsbygden gäller inte minst för arbetspendlare. Inför valet 2022 fanns en överenskommelse mellan sju partier (alla utom SD) om att införa ett färdmedelsneutralt reseavdrag som skulle ge bättre villkor för människor med långa pendlingsavstånd. SD stoppade reformen och det gamla reseavdraget blev kvar, vilket i hög grad gynnar pendlare i välbärgade kommuner nära storstäderna.
Detsamma gäller för en av SD:s mest uppmärksammade reformer: sänkta drivmedelsskatter. Eftersom de rikaste hushållen använder betydligt mer bränsle än de fattigaste har sänkta drivmedelsskatter gett störst utdelning till välbärgade bilister snarare än till landsbygdens hushåll. En hög andel av dessa bor i storstäder.
SD har visserligen fått igenom satsningar på vägunderhåll, men detta har skett på bekostnad av järnvägen. Järnvägens underhållsskuld beskrivs som så stor att den inte väntas vara åtgärdad förrän omkring 2050, något som slår mot både landsbygdens resor och näringslivets transporter.
Minskat stöd till biobränslen, svagare incitament för sol- och vindkraft samt nedskärningar i industrins klimatomställning har gjort att investeringar och jobb på landsbygden uteblivit. Därmed har möjligheter till lokal energiproduktion, nya företagsetableringar och framtida arbetstillfällen gått förlorade.
När det gäller vård, skola och omsorg, frågor som landsbygdsbor själva prioriterar högst, har resurserna urholkats när kommuner och regioner fått se sina statsbidrag urholkas under mandatperioden. Det har slagit särskilt hårt mot mindre och glesbefolkade kommuner, där skatteunderlaget ofta är svagare och avstånden längre.
Foto: Sverigedemokraterna
