Tidöregeringens politik har lett till att nästan hela koldioxidbudgeten för perioden 2023-2026 är förbrukad, enligt en ny rapport från forskarnätverket Researchers Desk. Nedprioriteringen av klimatpolitiken gör det därmed betydligt svårare för nästa regering att nå Sveriges klimatmål, det skriver Dagens ETC.
Tidöregeringens senaste talepunkter på klimatområdet är att Sverige väntas ha lägre utsläpp 2026 än vid mandatperiodens start 2022. Det är tveksamt om detta stämmer, men oavsett vilket så är det mer relevant att tala om det totala utsläppsutrymmet under mandatperioden, eftersom det är de totala utsläppen av koldioxid som orsakar klimatskada snarare än nivån ett enskilt år.
Mot bakgrund av detta har forskarna räknat på vad Sveriges ”rättvisa andel” av utsläppen bör vara för att hålla oss inom 1,5-gradersmålet. Det beräknas av rapportens författare till mellan 170 och 280 miljoner ton koldioxid, räknat från 1 januari 2023. Problemet är att utsläppen i Sverige har ökat snarare än minskat under Tidöregeringens mandatperiod 2023–2026.
Därmed är denna koldioxidbudget redan förbrukad, om man räknar in landets historiska utsläppsskuld. Eftersom utsläppen ökat under regeringens tid måste den årliga minskningstakten nu ännu större än om arbetet påbörjats 2023.
Rapportens huvudförfattare, geokemiprofessorn Alasdair Skelton vid Stockholms universitet, är kritisk till att så få partier skärpt sina mål inför valet 2026. Ett undantag är MP, vars ambitioner enligt rapporten ger lägst utsläpp och bäst stämmer med aktuell forskning. Så här skriver man i rapporten:
Miljöpartiets ambitioner ger de lägsta utsläppen. Även om ambitionerna kan vara svåra att uppfylla – eftersom ca 50 procent av partiets koldioxidbudget på 210 miljoner ton (från och med den 1 januari 2023) redan har förbrukats – är de mest förenliga med den senaste forskningen som visar att den globala uppvärmningen accelererar.
MP vill också ha ett separat mål för utsläpp som Sverige orsakar utomlands genom sin konsumtion – alltså varor vi importerar och som tillverkas med stora utsläpp i andra länder. Det står för hela 64 procent av Sveriges ”verkliga” klimatavtryck, men syns inte i den vanliga statistiken eftersom den bara mäter utsläpp inom Sveriges gränser.
Vänsterpartiets politik leder till näst störst utsläppsminskningar, enligt rapporten.
Rapporten slår också fast att Socialdemokraternas ambitionsnivå i praktiken ligger på ungefär samma nivå som Moderatera och Sverigedemokraternas. De tre partierna har i praktiken samma mål: nettonollutsläpp till 2045, samma år som redan står i svensk lag. De lägger alltså inte till några extra åtaganden utöver det som redan är lagstadgat – ingen skärpning, inget konsumtionsmål, inga extra krav på upptag i skog och mark.
Foto: Svante Rinalder/Regeringskansliet, Ninni Andersson/Regeringskansliet
