Sveriges användning av bensin och diesel har ökat dramatiskt sedan Tidöregeringen tillträdde – mitt i en period av global osäkerhet kring oljepriser. Det visar en ny granskning från Naturskyddsföreningen baserad på Energimyndighetens statistik.
Mellan 2015 och 2022 minskade Sveriges användning av bensin och diesel stadigt med totalt 19 TWh, en minskning på 24 procent. Men efter regeringsskiftet vände trenden abrupt. Mellan 2022 och 2024 ökade användningen med 15,7 TWh. Under 2025 minskade den något, men långt ifrån tillräckligt för att kompensera. Sammantaget har fossilberoendet ökat med 12,7 TWh – motsvarande 41 procent jämfört med om den tidigare trenden fortsatt – under mandatperiodens första tre år.
Den främsta orsaken är regeringens sänkning av reduktionsplikten, det system som reglerar hur stor andel biodrivmedel som måste blandas in i bensin och diesel. Enligt Energimyndigheten har sänkningen minskat användningen av biodrivmedel med cirka 9 TWh och samtidigt ökat förbrukningen av fossil diesel med nästan 12 TWh jämfört med året innan.
Samtidigt har elektrifieringen av transportsektorn bromsat in. År 2023 skedde ett tydligt trendbrott och Sverige halkar nu efter jämfört med grannländerna – trots att regeringen uppger att elektrifiering är huvudstrategin för att minska utsläppen.
Naturskyddsföreningen varnar för att Sverige riskerar att missa samtliga klimatmål till 2030, både nationella och EU-gemensamma, vilket kan leda till betydande böter från EU. Den pågående bränslekrisen till följd av konflikten kring Iran visar dessutom att sänkta bränsleskatter inte garanterar låga priser för konsumenterna.
Foto: Liberalerna, Ninni Andersson/Regeringskansliet
