Genom Försommarkollen, Svenska Botaniska Föreningens och Sveriges lantbruksuniversitets årliga medborgarforskningskampanj, rapporterar allmänheten vilka växter som blommar där de bor runt nationaldagen den 6 juni. Genom jämförelser av blomningstidpunkten kan forskarna följa hur klimatförändringarna påverkar några av våra vanligaste blommor.
– Att de mer senblommande arterna blommar redan nu, liksom att de tidiga arterna redan har blommat över i stora delar av landet är en tydlig signal om förändring, säger Maria Lundgren, samordnare för Svenska fenologinätverket vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Ett exempel är syrénen, som för 100-150 år sedan bara blommade i Sveriges allra sydligaste delar i början av juni. I år hade blomningen nått Haparanda.
Att blomningen förskjuts snabbt kan vara förödande för ekosystemen. Till exempel kan pollinatörer missa blomningen när deras livscykel inte förändras i samma takt. Det gör att pollineringen uteblir och insekterna har svårt att hitta mat. I nästa steg drabbas då till exempel fåglar och däggdjur som är beroende av växterna eller pollinatörerna.
Foto: Julia Filirovska
