Nio månader har det gått sedan den svenska regeringen sa nej till 13 stora havsbaserade vindkraftverk i Östersjön – över ett bräde. Argumentet då var att parkerna var oförenliga med försvarsintressen. Men på andra håll resonerar regeringar och försvarsmakter helt tvärtom.
Det är i en fördjupande artikel i Euractiv som vinkraftens positiva bidrag till totalförsvaret beskrivs. Det tar sin utgångspunkt i den nya stora havspark som Polen just nu bygger – Baltic Power.
Parken byggs inte bara för att producera el till en och en halv miljon hushåll. De 120 meter höga tornen ska nämligen även bli vakttorn som outtröttligt skannar av både vatten och himmel efter fientlig aktivitet. Konkret pratar vi alltså här om att tornen är utrustade med både radar och sensorer enligt en detaljerad kravprofil framtagen av det polska försvarsdepartementet.
Även om försvarsutrustning installerad i vindkraftverk funnits ett tag har frågan ställts på sin spets dels i och med Rysslands mer aggressiva utrikes- och krigspolitik och dels efter år av drönare, spionskepp, luftburna konfrontationer och öppet sabotage av el- och kommunikationskablar.
– När gasledningarna Nord Stream 2 sprängdes 2022 blev det en brutal väckarklocka för EU. Västerländska länder lärde sig den hårda vägen att de inte har fullständig kännedom om vad som sker i Östersjöns maritima domän, säger Julian Pawlak, forskningsassistent vid Hamburgs försvarshögskola (HSU).
Det mer oroliga läget ökar nu behovet av att använda havsvinden. Men det är inte bara i Östersjön som behovet finns. I Belgien sker redan idag gemensamma övningar mellan kustbevakningen och vindkraftsbranschen.
– Du kan inte bygga en havsbaserad vindkraftspark i Belgien idag om du inte förbinder dig till höga nivåer av datadelning med militären och att upplåta plats för deras utrustning om de ber om det, säger Giles Dickson, vd för branschorganisationen WindEurope.
Att samarbetet fungerar bra understryks av kustbevakningen själva.
– Det finns en perfekt symbios mellan havsbaserade vindkraftverk och kustförsvar. De är som vakttorn eller framskjutna baser som övervakar läget 50 kilometer eller mer från kusten säger Kristof Verlinden, reservanställd vid den belgiska kustbevakningen och chef för vindkraftsdriften på företaget Parkwind.
I Sverige har regeringen gjort tvärtom. Istället för att ställa krav på installation av exempelvis radarsystem och sensorer har regeringen stoppat nästan alla havsparker i Östersjön. Beslutet går också stick i stäv med vad den egna expertmyndigheten Totalförsvarets Forskningsinstitut säger. De har i utredningar pekat på att det är fullt möjligt att förena försvarsintresse och energiintresse, bara man ställer rätt krav.
Foto: Shaun Dakin
