Var tionde person i världen går hungrig, och omkring två miljoner små barn dör varje år till följd av hunger och matbrist, enligt Röda Korset. Klimatförändringarna förvärrar hungerkrisen och slår mot matförsörjningen genom extremväder som torka, värmeböljor och översvämningar. Det minskar skördarna och hotar matsäkerheten.
Samtidigt pågår ett stort antal konflikter i världen som förvärrar läget genom att förstöra jordbruk, hindra matleveranser och tvinga människor på flykt. Ofta uppstår humanitära kriser som en kombination av flera faktorer, där klimat och konflikt kan bidra.
Trots detta väljer Sveriges regering att skära rejält på biståndet i budgeten för 2026. När Tidöregeringen tillträdde 2022 enades man om att frångå målet om 1 procent av BNI i bistånd och i stället övergå till en fast summa per år. För 2023, 2024 och 2025 var summan 56 miljarder. Nästa år sänks den till 53 miljarder.
Totalt innebär det att regeringen skurit mer än 45 miljarder kronor i biståndet under hela mandatperioden jämfört med om man hade haft kvar 1-procentsmålet.
Det humanitära systemet är generellt sett underfinansierat. Behoven överstiger vida tillgängliga resurser. FN och andra internationella organisationer kan bara kan hjälpa en mindre del av de människor som behöver det. Det betyder också att de pengar som Sverige nu skurit ner från biståndet hade kunnat bidra till att täcka upp en del av behoven.
– Vi skär från dem som är hungriga för att kunna hjälpa dem som svälter. Problemet med det är att nästa år kommer det vara många fler som svälter. Man skjuter egentligen upp problemet och det blir dyrare att hantera imorgon, sa WFP:s biträdande chef Carl Skau i SR den 19 september.
Ett flertal av de internationella organisationer som jobbar med att hjälpa världens mest utsatta människor har fått se sitt kärnstöd från Sverige skäras ner kraftigt. FN:s kontor för humanitärt bistånd OCHA, FN:s flyktingorgan UNHCR, ovan nämnda Världslivsmedelsprogrammet (WFP) har alla fått betydligt mindre i kärnstöd 2025 jämfört med 2022.
– Svenska folket är inte en bankomat åt någon FN-organisation, sa biståndsminister Benjamin Dousa (M) i samband med en riksdagsdebatt om biståndsnedskärningarna.
