Klimatminister Romina Pourmokthari (L) var för bara några månader sedan ute och berömde Sveriges stora satsningar på klimatbistånd — pengar som ska hjälpa de fattigaste och mest utsatta att ställa om. I ett pressmeddelande påstods att regeringen genomfört stora satsningar på detta.
Men strax innan jul kom ett helt nytt besked: regeringen väljer att helt slakta stödet till två av de viktigaste klimatfonderna. Det är fonder avsedda för de allra mest utsatta och sårbara länderna, och deras förmåga att anpassa sig till ett klimat med fler dödliga katastrofer.
Beskedet om den drastiska åtgärden har hittills inte kommenterats alls av klimatministern.
Vid en presskonferens strax innan jul var det istället biståndsminister Benjamin Dousa (M) som fick komma med det beska beskedet.
Sveriges u-sväng kan få allvarliga konsekvenser, inte bara i form av minskat stöd. Klimatbiståndet är nämligen en central pusselbit i de internationella klimatförhandlingarna.
Världens rika länder har lovat att bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatbistånd. En viktig del av dessa pengar betalas ut genom klimatfonder som ska gå till att bygga ut grön teknik i fattiga länder eller för att stötta länder som drabbas särskilt hårt av klimatkatastrofer. Det handlar till exempel om små ö-nationer som riskerar att översvämmas när havsnivån stiger, eller de absolut fattigaste länderna som saknar resurser att skydda sig mot katastrofer.
Det är inte heller första gången Sverige först påstår sig satsa på klimatbiståndet och därefter skär ner. Samma sak gjordes i budgeten för 2024. Sveriges agerande riskerar därmed att urholka förtroendet i de internationella klimatförhandlingarna, och göra det svårare att nå uppgörelser.
Foto: Liberalerna
