Urspårade tåg, förstörda vägar, till och med dödsfall. Skyfallen som plågade Västernorrland i september fick enorma konsekvenser. Den här typen av extremväder blir allt vanligare – och allvarligare – i takt med klimatförändringarna. Ändå visar en granskning av DN att länsstyrelsernas arbete med att skydda Sverige från översvämningar, skred och ras har kollapsat senaste åren. Detta efter att regeringen hösten 2023 helt kapade anslagen till arbetet.
Två tredjedelar av personalen som jobbade med frågan har behövt sägas upp. På länsstyrelserna beskrivs de slopade anslagen som något nästan chockartat.
– Beskedet kom över en natt. Jag skulle precis rekrytera en person som skulle jobba med frågorna när vi fick beskedet att pengarna försvann, säger Viveka Sjödin, enhetschef för samhällsbyggnad på länsstyrelsen i Västernorrland, till DN.
Men när DN konfronterar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari känns ministern inte vid att regeringen har något ansvar för nedskärningarna.
”Att arbeta med klimatanpassningsåtgärder ingår i länsstyrelsernas uppgifter från staten”, skriver Pourmokhtari i ett mail till DN. Hon skriver vidare att det är ”mycket olyckligt att länsstyrelserna drar ner på detta arbete när behoven ökar.”
SMHI är ansvariga för att samordna länsstyrelsernas arbete på området. I en rapport till regeringen uppmanar SMHI regeringen att se över finansieringen. Många av länsstyrelserna har vädjat till regeringen att återinföra anslagen. Endast 1 av 21 länsstyrelser har enligt DN:s enkät finansierat ett oförändrat arbete med egna medel.
Enligt Pourmokhtari ”pågår diskussioner i regeringen” om frågan. Hon syftar då bland annat på utredningen ”Bättre förutsättningar för klimatanpassning”. Haken? Utredningen fick inte föreslå några åtgärder som kunde belasta statsbudgeten. Klimatanpassningen ska göras utan pengar från regeringen – vilket verkar vara detsamma som inte alls.
