En majoritet av svenska folket vill att politiker lägger mer pengar på klimatomställningen snarare än att verka för låga bensinpriser. Det visar sig i en ny forskningsrapport från Fairtrans, som bygger på en enkätundersökning med över 5000 respondenter.
Forskarna har låtit respondenterna ta ställning till följande påstående: ”Det är viktigare att politiker verkar för låga bensinpriser än att lägga pengarna på omställningen till ett fossilfritt samhälle”.
Resultatet är tydligt: 58 procent prioriterar klimatomställningen högre medan färre än 20 procent prioriterar billig bensin.
Det finns å andra sidan ingen majoritet för att höja skatterna på bensin och diesel för att snabba på klimatomställningen, konstaterar forskarna i rapporten. Det är enbart 35 procent av respondenterna som är för ett sådant förslag, medan 44,5 procent är emot. Rapporten visar dock något intressant: av de 25 procent som är starkt emot en höjd bensinskatt, blir över hälften positiva om låginkomsttagare och landsbygdsbor kompenseras ekonomiskt.
– Resultaten från vår enkät tyder på att svenskarna prioriterar klimatet över frågor om bensin och dieselpris. Dessutom verkar upplevd rättvisa vara en viktig faktor för att skapa ett brett stöd för klimatomställningen. Vår enkät visar att de flesta som är motståndare till förslag om höjd koldioxidskatt svänger när de som påverkas mest kompenseras, säger Daniel Lindvall, doktor i sociologi vid Uppsala universitet och en av rapportförfattarna.
Rapporten visar också att det finns ett brett stöd för att Sverige ska ta en mer ledande roll i klimatomställningen. 60 procent vill se skärpta klimatmål, och 70 procent anser att klimatomställningen är en möjlighet som kan skapa nya arbetstillfällen.
– I debatten framstår det ofta som att svenskarna i allmänhet är motvilliga till klimatomställningen. Det används som argument för att sänka ambitionerna i klimatpolitiken. Vår rapport visar att en majoritet, både till höger och vänster, stödjer flera ambitiösa åtgärder och vill att Sverige går före. Det är dags att skärpa klimatpolitiken, säger Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet och en av rapportförfattarna.
Foto: Mika Baumeister, Unsplash
