En granskning från SVT visar att Oskarshamns kärnkraftverk år 2022 endast använde kärnbränsle från Kazakstan. Det statliga kazakiska bolaget Kazatomprom driver 27 fyndigheter där flera sker i samriskbolag med det ryska statliga bolaget Rosatom.
Totalt ägs mer än en femtedel av Kazakstans uranproduktion av den ryska staten.
Kärnkraftsbolaget Uniper som äger Oskarshamns anläggning uppger att de “accepterar” uran från USA, Australien, Kanada, Kazakstan, Uzbekistan, Sydafrika och Namibia – men vägrar redovisa hur stor andel som fortfarande kommer från Kazakstan och därmed indirekt från ryska bolag.
Om 2022 års nivåer av kazakiskt uran fortfarande gäller, innebär det cirka 95 miljoner kronor per år till den ryska statskassan, enligt SVT. Om nivån legat oförändrad under hela invasionskriget, vilket Uniper vägrar att redovisa, är siffran 380 miljoner kronor under 2022 till och med 2025.
En rysk soldat tjänar från 26 000 kronor i månaden. Inkomsterna från svensk kärnkraft motsvarar därför motsvarande 3650 soldatlöner, eller 14 600 soldatlöner sedan 2022.
SVT-avslöjandet uppmärksammas av finansminister Elisabeth Svantesson (M) på sociala medier.
– Svensk kärnkraft kan ha använt uran från ryska bolag, rapporterar SVT. Därigenom kan man ha bidragit till den ryska krigsekonomin, skriver Svantesson på sin Facebooksida.
Idag finns inget krav på ursprungsmärkning för uran i Sverige och leverantörerna är inte skyldiga att redovisa varifrån uranet kommer, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Samtidigt omfattas inte ryskt uran av aktuella EU-sanktioner, trots att Ryssland även omfattar delar av uranmarknaden.
Ryssland står dessutom för omkring 40 procent av den globala kapaciteten för anrikning av uran. Det kan därför inte uteslutas att svensk kärnkrafts bidrag till den ryska krigsekonomin är ännu större än rapporterat.
Foto: Daniel Kihlgren, Wikimedia Commons & World Economic Forum (montage)
