Strax innan julafton i fjol lade Tidöregeringen fram en ny enorm nedskärning av biståndet till nödställda i världen. Och i Ekots lördagsintervju avslöjar statsminister Ulf Kristersson sin nya plan: att genomföra ännu en enorm sänkning.
Detta sker samtidigt som de humanitära behoven i världen öka kraftigt de kommande åren. Klimatförändringarna driver på torka, extremvärme och missväxt som slår hårt mot redan utsatta samhällen. Krig och konflikter fortsätter att tvinga miljontals människor på flykt. Stängningen av Hormuzsundet har lett till kraftigt stigande olje- och matpriser världen över, något som särskilt drabbar fattiga länder. Parallellt minskar flera rika länder sina biståndsbudgetar, vilket riskerar att skapa ett allt större gap mellan behoven och de resurser som finns tillgängliga för humanitära insatser.
Nu avslöjar alltså statsminister Ulf Kristersson (M) moderaternas nya plan: att minska biståndet med motsvarande 18 miljarder kronor, mellanskillnaden mellan dagens nivå och de ca 0,5 (”en halv procent eller så”) som Ulf uppger som rimligt i Ekots lördagsintervju. Partiet vill att nivån ska ligga kring EU-snittet. Det bör tilläggas att EU-snittet är på väg ner efter att flera länder slaktat biståndet.
Den nedskärning av biståndet som redan pågår kommer att drabba många av världens allra mest fattiga och utsatta. Två klimatbiståndsfonder som går till de länder som drabbas allra hårdast av klimatförändringarna nollas helt och hållet. Det rapporterar SVT.
Var tionde person i världen går just nu hungrig, och omkring två miljoner små barn dör varje år till följd av hunger och matbrist, enligt Röda Korset. Klimatförändringarna förvärrar hungerkrisen och slår mot matförsörjningen genom extremväder som torka, värmeböljor och översvämningar. Det minskar skördarna och hotar matsäkerheten.
Studier visar att 14 miljoner människor väntas dö fram till 2030 till följd av Donald Trumps nedläggning av den amerikanska biståndsmyndigheten USAID. 4–5 miljoner av dessa är barn under fem år (The Lancet).
Lägg därtill att spridningen av smittsamma sjukdomar som ebola redan nu börjar ta fart, och att spridningen går snabbare när hälsobiståndet skurits ner och med den kapaciteten att upptäcka och bekämpa smitta. Vi kan också vänta oss fler konflikter, större flyktingströmmar och växande utrymme för extremistgrupper när bistånd och samhällsstöd kollapsar.
Foto: Moderaterna
