30 år – så lång tid tar det för en medelinkomsttagare att nå samma utsläpp som en person från Sveriges rikaste promille genererar på ett år. Det visar en ny rapport från Oxfam och Stockholm Environment Institute (SEI).
För första gången presenteras nämligen siffror över hur mycket de ultrarika belastar klimatet. Och det är chockerande läsning. De 0,1 procent med högst inkomst i Sverige generar nämligen 198 ton CO2 per person och år. Det är 30 gånger mer än en svensk medelinkomsttagare – och hela 45 gånger mer än någon som tillhör de 50 procent med lägst inkomst.
Även om man ser till hela den översta procenten syns enorma utsläpp: 11 gånger mer än den halva av befolkningen med lägst inkomst.
Enligt Oxfam måste utsläppen per person översta promillen och procenten minska med 99 respektive 96 procent senast 2030 för att ligga i linje med 1,5-gradersmålet. Men utvecklingen de senaste 35 åren har gått i helt motsatt riktning.
Sedan 1990 har den promillen med högst inkomst ökat sina utsläpp med 44 procent. Den 1 % med högst inkomst har ökat sina med 24 procent under samma period. Däremot har övriga 99 procent av befolkningen sammantaget minskat sina utsläpp. De 50 procent med lägst inkomst minskade sina utsläpp med hela 31 procent under samma period
Samtidigt ökar både ojämlikhet och fattigdom i Sverige. Hanna Nelson, policychef på Oxfam, menar att klimatpolitiken måste göras om i grunden för att komma åt de största utsläpparna.
– De klimatåtgärder som har gjorts har utgått ifrån någon form av medelvärde. Det skulle både vara mer effektivt och mer moraliskt att kapa utsläppen i toppen, säger Hanna Nelson till Klimatgranskaren.
– Det är rättvist att de som har störst ansvar för klimatkrisen tar störst ansvar för klimatomställningen.
Hanna Nelson påpekar att den stora ojämlikheten kan urholka acceptansen för klimatpolitiken. Dessutom skapar de rikaste ett ohållbart ideal.
– Rika sätter standarden för hur man kan överkonsumera och leva. Men det är en konsumtion som vi inte har råd med i en pågående klimatkris.
Sedan 2022 har Sveriges utsläpp ökat, trots att 85 procent av svenskarna vill se skarpare klimatpolitik. Enligt rapporten är en tänkbar förklaring det stora inflytande som de allra rikaste har på klimatpolitiken. Man visar bland annat på det slående exempel där finansmannen Jacob Wallenberg i sms- och mailkonversationer tryckte på regeringen för ett kapitaltillskott till SAS. Strax därefter investerade svenska regeringen 5 miljarder kronor i SAS.
– Man har sett att ju mer pengar man har desto större inflytande har man över klimatpolitiken, säger Hanna Nelson.
Men Hanna Nelson vill understryka att det inte behöver se ut såhär.
– Regeringen kan ju träda in med åtgärder för att minska lyxkonsumtion, beskatta de högsta utsläppen och andra liknande åtgärder. Ytterst är det politiken som är ansvarig för att inte bara låta de rikastes utsläpp vara hur höga som helst.
Bild: Unsplash, Getty Images
