Kronprinsessans födelsedag, ISK-konton, fotbolls-VM, gängvåld, gulliga katter och skräckbilder av en framtida S-regering.
Ja, det är många ämnen som statsminister Ulf Kristersson avhandlat på sitt instagramkonto under juli. Men ett lyser med sitt frånvaro: Klimatet.
Trots att Europas skogar nu brinner okontrollerat, en brutal och tydlig effekt av klimatförändringarna, är det svårt att hitta några uttalanden från Ulf Kristersson på detta tema. Bortsett från en kommentar i förra veckan om att Sverige bidrar med brandbekämpningsplan hittar jag ingenting.
Det är märkligt tyst också från övriga ministrar.
Aftonbladet lyckades i förra veckan fånga två statsråd efter ett regeringssammanträde, och fick då höra att bränderna visst är allvarliga, men att Sverige kan vara ”stolta” över sin klimatpolitik trots ökande utsläpp. Skogsbränder har för övrigt skett ”i flera decennier” hälsar statsrådet Busch.
Känner ni också att det saknas något här? Engagemang? Beslutsamhet? Empati?
Frankrikes president Macron talar om ”den värsta brandrelaterade katastrofen sedan andra världskriget”.
Kanske är Spaniens premiärminister Pedro Sánchez något på spåren när han säger att ”klimatförnekelse är det värsta bränslet för klimatkrisen”.
Och just förnekelse är ett ord som dyker upp i huvudet när man ser vad Moderata riksdagsledamöter skriver i sociala medier. ”När kommer SVT direktsända från höstkylan?”, frågar sig ledamot Lars Beckman (M) hånfullt. Kollegan Jan Ericson (M) kritiserar mediernas ”mantra” om att bränderna hänger ihop med höga temperaturer. Ett samband som är väl belagt av otaliga forskare och experter.
Tidigare i år delade också det officiella M-kontot ett inlägg om att Sverige redan är ”klimatneutrala”. Ett resonemang som går rakt emot det som alla experter, alla myndigheter och även regeringen själva påstår i sin officiella kommunikation.
Förnekelse, förminskande av problemet, eller att helt enkelt ignorera frågan helt. Det är egentligen bara olika metoder för att uppnå samma sak: en ursäkt att slippa göra något åt problemet.