Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har riktat skarp kritik mot regeringen för att man skurit ner biståndet till fattiga länder. Båda partierna säger sig också värna enprocentsmålet (målet om att en procent av BNI ska gå till bistånd), vilket Sverige levde upp till fram till att Tidöregeringen tillträdde.
Men varken S eller V lever upp till detta i sina respektive skuggbudgetar. Båda partierna landar en bra bit under en procent, till och med under 0,8 procent. De ligger visserligen högre än regeringens budget som landar på 0,74, men långt under det som partierna tidigare satsat på bistånd. De övriga oppositionspartierna C och MP lever upp till enprocentsmålet. I Centerpartiets fall har man lyft ut Ukrainastödet i en särskild pott, och partiet lovar att en tillräckligt stor andel av detta stöd ska kvalificeras som bistånd enligt internationella regelverk. Det visar en granskning från nätverket Concord.
Biståndet är centralt för att hjälpa människor som drabbas av klimatförändringarna, och för att länder ska kunna ställa om till en värld med mer torka, fler översvämningar och mer extremvärme. Sverige har också gång på gång lovat att bidra för att hjälpa fattiga länder med detta som en del av sina internationella åtaganden.
Särskilt anmärkningsvärt är att varken S eller V lever upp till enprocentsmålet ens på sikt. V vill sänka biståndet ytterligare, från 0,79 år 2026 till 0,78 för 2027 och 2028. S ligger i sin skuggbudget på 0,75 respektive 0,73 procent av BNI.
Sveriges minskning av biståndet är inte unik. Flera länder runt om i världen har de senaste åren valt att skära ner sitt bistånd. Samtidigt ökar behoven globalt. Fler människor lever i fattigdom, konflikter pågår i många regioner och klimatförändringarna slår hårdast mot de mest utsatta. När fler länder drar ner på stödet samtidigt riskerar hjälpen att minska just när den behövs som mest.
Foto: Vänsterpartiet/Mathias Hansson Socialdemokraterna
