Bryter klimattystnaden — med märkliga uttalandet

När Kristersson nu till sist tar bladet från munnen om klimatet är det med ett uttalande som väcker nya frågor, och som lär generera förnyad kritik.

Sven Elander

create 2026-08-01 update 2026-08-01

Omfattande kritik har riktats mot statsminister Ulf Kristersson (M) efter hans långa tystnad om klimatfrågan och de bränder som plågat Frankrike och Spanien den senaste månaden. 

Men när Kristersson nu till sist tar bladet från munnen är det med ett uttalande som väcker nya frågor, och som lär generera förnyad kritik. 

I ett instagram-inlägg kopplar visserligen Kristersson ihop bränderna med klimatet (något som andra moderata företrädare uttryckligen tagit avstånd ifrån), men på ett så vagt sätt att man kan fråga sig vad syftet egentligen är: 

”Bränderna i södra Europa kan bli vanligare i takt med att klimatet förändras”.

Kristerssons val av ord här, ”kan bli vanligare”, är inte i linje med hur de senaste forskningsrapporterna ser på saken. 

Europeiska miljöbyrån och EU-kommissionens projekt Climate-ADAPT sammanfattar forskningen så här: Antalet dagar med hög till extrem brandrisk väntas öka i ett förändrat klimat. 

EU-kommissionens officiella strategi från 2026 säger att ”with climate change, the risk of wildfires is increasing, both in terms of intensity and frequency”. 

Risken väntas alltså öka. Det är inte så att den bara ”kan” öka. 

Därefter övergår Ulf Kristersson till att lovprisa den egna klimatpolitiken: 

”Sverige är ett av länderna i Europa med lägst utsläpp och vi driver på för ett mer effektivt europeiskt klimatsamarbete”.

Det är sant att Sverige är ett av länderna i Europa med lägst utsläpp, men det är också sant att Sverige är ett av de länder som under 2024 ökade utsläppen mest av alla per capita. 

Kristersson kopplar alltså samman bränderna med klimatförändringarna. Därmed går han emot de andra toppmoderater som på olika sätt spridit bilden att någon sådan koppling inte finns. Samtidigt uttrycker han sig på ett så vagt sätt att det riskerar så tvivel om forskningsläget snarare än att bringa klarhet.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Dela