Statens inköp av utsläppskrediter från klimatprojekt i andra länder har länge beskrivits av regeringen som en viktig del av Sveriges klimatpolitik. Men nu slår Riksrevisionen larm: projekten behäftade med stora osäkerheter och styrningen på området är bristfällig.
Granskningen visar att regeringen inte har säkerställt att insatserna bidrar i den omfattning som krävs för att nå klimatmålen. Den mest allvarliga bristen är den svaga målstyrningen. Regeringen har exempelvis inte satt något mål för hur många utsläppskrediter som ska förvärvas i förhållande till Sveriges klimatmål för 2030, 2040 och 2045.
Det är oklart om Energimyndigheten köper, eller ens kan köpa, tillräckligt många utsläppskrediter för att kunna bidra till klimatmålen i tillräcklig omfattning, säger Lena Lakso, projektledare för granskningen.
Riksdagen har hållits ovetande
Regeringens bristande styrning får direkta konsekvenser. Eftersom regeringen inte fastställt tydliga kvantitativa mål, kan den inte heller avgöra om anslagen till Energimyndigheten är tillräckliga. Vidare kritiseras att redovisningen av problem med nedlagda eller försenade projekt är otydlig. Projekten har i många fall drabbats av förseningar, uteblivna leveranser och har avslutats utan resultat. Var tredje projekt har avslutats i förväg eller inte kommit i gång alls.
Projekten blir dyrare
Riksrevisionen på att kostnaderna sannolikt kommer att öka framöver. Många av de billigaste åtgärderna är redan genomförda och priset per utsläppskredit är redan mycket högre än tidigare. I framtiden kommer därför köpen att fokusera på dyrare projekt. Riksrevisionen lämnar därför flera rekommendationer om att tydliggöra styrningen och följa upp kostnadseffektiviteten i insatserna.
I och med att Riksrevisionen tidigare har kritiserat regeringens målstyrning på området, visar den nya granskningen att regeringen inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att rätta till de grundläggande problemen.
