Too little – too late. Det är den korta sammanfattningen av torsdagens omröstning om EUs direktiv för företagens hållbarhetsrapportering. Europaparlamentet har nu antagit sin position: kapa kraven vid fotknölarna och inkludera färre än 10% av Europas bolag.
Omnibuspaketet inkluderar bland annat Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Dessa direktiv presenterades ursprungligen av Kommissionen 2021 som ett ambitiöst helhetsgrepp om hållbarhetsrapporteringen. I CSRD-förslaget skulle samtliga företag med över 250 anställda omfattas, och rapporteringen inkluderade bland annat krav på klimathandlingsplaner i linje med Parisavtalet och en tydlig implementering av dessa.
Efter att lagstiftningen trädde i kraft i Januari 2023 började missnöje över rapporteringsbördan pyra, och resultatet blev ett stopp för implementeringen och ett omtag från EU-kommissionen genom det så kallade Omnibus-direktivet.
Nu, november 2025, har Omnibusdusdirektivet till slut gått igenom parlamentet. Ett parlament som sedan valet 2024 präglas av en högermajoritet med en mycket aktiv extremhöger.
Den svenska moderaten Jörgen Warborn har varit huvudförhandlare i processen. Efter att ha misslyckats med att hitta en kompromiss i oktober tog den konservativa partigruppen EPP, med Warborn i spetsen, ett omtag.
“Cutting red tape is like cutting calories: You’ve got to burn more than you take in” skrev Warborn på sin LinkedIn, med en video där han bänkpressar på gymmet. Kort därpå uppgav källor från parlamentet till ETC att Moderaterna smed planer om att drastiskt skära ner på hållbarhetskraven tillsammans med ytterhögern.
På torsdagens omröstning visa det sig svart på vitt – högern och extremhögern gick samman för att vända ryggen åt EUs hållbarhetsagenda för bolag. I parlamentets version har siffran för hur många bolag som omfattas nu höjts dramatiskt för båda direktiv; för CSRD till 1750 anställda, och krav på en omsättning på över 450 miljoner euro.
Hållbarhetsrapporteringen kan låta tråkigt och bökigt. Men det utgör grundpelaren till näringslivets omställning. Utan data på bolagens utsläpp blir det svårt för både investerare och regeringar att ställa rimliga krav och hålla bolag till vad de lovat åstadkomma.
Vad som utropas till en vinst för medelstora bolags rapporteringsbörda är likväl ett stort bakslag för mänskliga rättigheter, miljön och klimatet.
