Statsminister Ulf Kristersson har vid upprepade tillfällen sagt att ”Vi har lägre utsläpp 2026 än vad vi hade 2022.” Även Romina Pourmokhtari och Ebba Busch har kommit med liknande uttalanden. Även om detta skulle stämma hade det knappast varit positivt, utsläppen måste nämligen minskas med flera procent per år för att Sverige ska klara klimatmålen.
DN avslöjande för en tid sedan hur regeringen räknat ut siffran: Det handlar i praktiken om att utsläppen kommer vara lika höga 2026 som 2022, eller i bästa fall marginellt mindre. Skillnaden handlar om 8 000 ton koldioxid och är så liten att den knappast med säkerhet kan räknas in redan nu.
Men nu uppstår nästa problem. I samband med vårändringsbudgeten har nämligen regeringen lagt fram ett förslag om att sänka skatten på bensin och diesel ytterligare, utöver de enorma fossilskattesänkningar som redan genomförts.
Den nya skattesänkningen på 1,6 miljarder bedöms nämligen öka utsläppen enormt mycket mer än 8 000 ton. Det handlar om mer än tio gånger mer: 100 000 ton. Så här skriver regeringen:
”Sett isolerat, bedöms förslaget öka utsläppen med knappt 0,1 miljoner ton koldioxid 2026. Sänkt energiskatt på bensin och diesel gör också höginblandade och rena biodrivmedel relativt sett dyrare under perioden med tillfälligt sänkta skattesatser på bensin och diesel. Effekten på utsläppen kan således under denna tid bli större om konkurrenssituationen för dessa biodrivmedel försämras och det medför att större volymer fossila drivmedel används”.
Statsministerns bedömning var alltså att utsläppen skulle vara 8 000 ton lägre 2026 än 2022. Nu, med denna nya fossilskattesänkning, är bedömningen redan falsk.
Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
