Uppvärmningen kan gå snabbare än vad man tidigare trott. Flera naturliga ekosystem – haven, marken, ekosystemen och klimatets självreglering – visar tecken på påfrestning. I värsta fall handlar det om utmattning.
Det är några av de varningar som kommer från en imponerande stor grupp av klimatforskare som tillsammans sammanställt den nya rapporten 10 New Insights in Climate Science 2025/2026. Rapporten släpps med bara en vecka kvar till FN:s 30:e klimattoppmöte COP30 i Belém, Brasilien.
Insatserna för mänskligheten är enorma, visar rapporten. Haven värms upp snabbare än någonsin, vilket minskar deras förmåga att ta upp koldioxid och skydda oss mot uppvärmning. Det leder till fler marina värmeböljor, döda zoner och hot mot fiskbestånd och kustliv.
Även på land försvagas naturens kolsänkor när skogar brinner, mark torkar ut och permafrost tinar. Då frigörs stora mängder koldioxid i stället för att lagras. Det här såg vi ett skrämmande exempel på nyligen då en regnskog i Australien kan ha gått från att vara kolsänka, till att bli en källa till uppvärmning.
Om dessa processer fortsätter riskerar vi att nå klimatiska vändpunkter där naturen börjar förstärka uppvärmningen i stället för att bromsa den. Då kan klimatförändringarna gå betydligt snabbare och bli svårare att stoppa.
Andra insikter som tas upp av forskarna är svåra sjukdomar, som tidigare endast existerat i tropikerna, redan börjat sprida sig norrut till följd av det varmare klimatet. Denguefeber är ett exempel, en sjukdom som redan spritt sig till länder som Nepal och Frankrike.
Rapporten 10 New Insights in Climate Science 2025/2026 har tagits fram av ett internationellt nätverk av ledande. Bland forskarna finns Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, känd för sin forskning om planetära gränser. En annan är Corinne Le Quéré, professor vid University of East Anglia och expert på koldioxidcykler. Även Michael Mann, klimatforskare vid University of Pennsylvania och en av världens mest citerade inom klimatvetenskap, har bidragit till arbetet. Tillsammans representerar de den samlade frontlinjen i den globala klimatforskningen.
Foto: Marc Szeglat, unsplash
10 insikter från klimatforskarna
-
Rekordvärmen kan vara ett varningstecken
De extrema temperaturerna 2023–2024 visar att jorden värms snabbare än väntat. Utsläppen måste minska snabbt för att undvika farliga följder. -
Haven blir varmare och mer sårbara
Havstemperaturerna stiger i rekordfart, vilket hotar fisk, korallrev och kustliv och gör att haven tar upp mindre koldioxid. -
Marken lagrar mindre kol
Bränder, torka och tinande permafrost frigör koldioxid. Naturens kolsänkor försvagas när vi behöver dem som mest. -
Naturförlust och klimatförändring hänger ihop
När arter och livsmiljöer försvinner blir naturen sämre på att dämpa uppvärmningen. Att skydda naturen är också klimatpolitik. -
Grundvattnet hotas
Torrare klimat och överuttag av vatten tömmer reservoarer, vilket hotar jordbruk, dricksvatten och livsmedelsförsörjning. -
Fler myggburna sjukdomar sprids
Varmare klimat gör att myggor sprider sjukdomar som dengue till nya områden, särskilt i tätbefolkade regioner. -
Värme slår mot arbete och ekonomi
Höga temperaturer gör det svårare att arbeta, särskilt utomhus, vilket sänker inkomster och drabbar fattiga länder hårdast. -
Teknik för att ta bort koldioxid behövs – med försiktighet
Utsläppen måste minska, men även kolinfångning kan bli viktig. Det kräver tydliga regler och rättvisa lösningar. -
Klimatkompensation behöver stärkt trovärdighet
Många klimatkrediter håller inte vad de lovar. Mer öppenhet och gemensamma standarder krävs för att bygga förtroende. -
Blandad klimatpolitik fungerar bäst
Kombinationer av styrmedel – som utsläppsminskningar, klimatavgifter och rättvisa regler – ger störst effekt globalt.
