Just nu pågår ett rekordstort antal konflikter i världen, och över 300 miljoner människor är för närvarande behov av akut humanitärt stöd, enligt Sveriges regering. Två miljoner små barn dör varje år till följd av hunger och matbrist, enligt Röda Korset.
Lägg därtill att en mycket stark El Niño, ovanpå den globala uppvärmningen, kan pressa ytterligare 49–50 miljoner människor in i akut hunger fram till slutet av 2027, enligt FN:s livsmedelsprogram (WFP).
I detta läge lägger Moderaterna fram ett förslag om att kraftigt dra ner på den svenska biståndsbudgeten. Nedskärningen ska ske i syfte att finansiera Moderata vallöften om bland annat sänkt skatt.
Elisabeth Svantesson (M) nämnde två olika tänkbara nivåer på pressträffen, 40 respektive 28 miljarder kronor, siffror som beräknats utifrån EU- respektive OECD-snittet. Hon betonade att en exakt siffra inte är beslutad.
Det skulle i så fall innebära nedskärningar om 13 respektive 28 miljarder per år. Då ska man minnas att Sverige redan skurit tiotals miljarder på biståndet jämfört med om enprocentsmålet hade behållits 2022. Klimatgranskaren har tidigare rapporterat om hur neddragningarna slagit särskilt hårt mot klimatbiståndet.
Studier visar att 14 miljoner människor väntas dö fram till 2030 till följd av Donald Trumps nedläggning av den amerikanska biståndsmyndigheten USAID. 4–5 miljoner av dessa är barn under fem år (The Lancet). Hjälporganisationer världen över vädjar till andra givarländer att inte gå samma väg.
I Ekots partiledarutfrågning 3 augusti beklagade Ebba Busch (KD) att ”flera partier går till val på att slakta biståndet”. Oturligt nog är det just de partier som hon har tänkt sig att samarbeta med.
Foto: Moderaterna
