Finansminister Elisabeth Svantesson utesluter inte att bensin kan behöva ransoneras om oljekrisen förvärras. Regeringen förbereder sig för ett “värsta scenario” där både priserna stiger kraftigt och tillgången på drivmedel kan bli begränsad. Det framgår av en artikel i Aftonbladet.
I ett sådant läge hade det möjligen varit rimligt att införa politiska styrmedel som minskar efterfrågan. Historiskt har just minskad konsumtion varit det snabbaste sättet att hantera bristsituationer och undvika att priser och underskott skenar.
Just det budskapet kommer nu från Internationella energiorganet IEA i en ny rapport: länder bör vidta åtgärder för att snabbt minska oljeanvändningen. Organisationen lyfter konkreta förslag som mer distansarbete, minskat bilresande och färre flygresor – åtgärder som kan dämpa efterfrågan och därmed pressa tillbaka priserna i ett läge med kraftigt störd tillgång.
Men i stället går regeringen fram med sänkta skatter på bensin och diesel. Skatten sänks till EU:s miniminivå, vilket motsvarar ungefär en krona billigare bensin och 40 öre billigare diesel – en reform som kostar staten cirka 1,5 miljarder kronor.
Det riskerar att skicka signalen att konsumtionen kan fortsätta som vanligt, trots att regeringen samtidigt varnar för att drivmedel kan bli en bristvara. Resultatet blir en politik som drar åt två olika håll: å ena sidan förberedelser för ransonering, å andra sidan åtgärder som kan öka efterfrågan.
Kort sagt: budskapet till hushållen blir otydligt – spara på bränslet, men kör vidare.
Samtidigt märks det att det är valår. Även Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet har på olika sätt öppnat för att sänka skatten på bensin och diesel. I ett läge där experter efterlyser minskad konsumtion pekar stora delar av politiken i motsatt riktning.
Foto: Kristian Pohl AB/Government Offices of Sweden, engin akyurt unsplash
