Sveriges historiska sänkning av skatten på fossila bränslen har skapat en situation där såväl privatbilister som åkerier vallfärdar till Sverige för att tanka billig bensin och diesel.
Den senaste skattesänkningen har sänkt priset på bensin och diesel med omkring tre kronor per liter. Det är förstås naturligt att privatpersoner såväl som åkerier och andra företag från våra grannländer passar på att utnyttja situationen.
Men det får också en effekt på Sveriges klimatstatistik. Enligt Naturvårdsverket (som DN pratat med) bedömdes grannlandstankningen redan 2024 stå för omkring 2–4 procent av vägtrafikens dieselkonsumtion. Och när bränsle säljs i Sverige räknas utsläppen som svenska territoriella utsläpp – oavsett om bränslet används i en svensk eller utländsk bil.
Mattias Goldmann, vd för 2030-sekretariatet, argumenterar i en debattartikel för att regeringens sänkta drivmedelsskatter inte bara kostar staten omkring 13 miljarder kronor, utan också kan leda till ökade kostnader för att Sverige missar sina klimatåtaganden inom EU.
Goldmann uppskattar att grannlandstankningen kan ha ökat till omkring 10 procent av drivmedelsförsäljningen och att detta i ett sådant scenario skulle kunna öka Sveriges framtida kostnader för att klara EU:s klimatmål med uppemot 3 miljarder kronor.
Om man i stället gör ett mer försiktigt räkneexempel och antar att grannlandstankningen tidigare låg på omkring 2–4 procent och nu har ökat till 5–7 procent, skulle Sveriges redovisade utsläpp från vägtrafiken öka med ungefär 0,47–0,79 miljoner ton koldioxidekvivalenter under ett enskilt år. Det motsvarar omkring 3–5 procent av vägtrafikens utsläpp.
Den faktiska klimatpåverkan globalt behöver inte öka – fordonen hade sannolikt förbrukat ungefär samma mängd bränsle ändå – men enligt EU:s redovisningsregler skulle utsläppen bokföras på Sverige i stället för på grannländerna.
Även ett sådant försiktigt scenario skulle alltså få stora konsekvenser för Sveriges samlade utsläpp.
Foto: Elisabeth Svantessons instagram
