Plastpåseskatten infördes i Sverige i maj 2020 som ett led i att minska nedskräpning samt klimatpåverkan från engångsplast. Skatten, som beslutades av den dåvarande regeringen, innebar att plastkassar i handeln belades med en extra avgift. Effekten blev omedelbar. Enligt Naturvårdsverket minskade användningen av plastkassar kraftigt – från cirka 74 plastpåsar per person och år till omkring 14. Plastpåseskatten har därmed lyfts fram som ett av de mest effektiva miljöstyrmedlen riktade mot konsumentbeteenden i Sverige.
När plastkassarna blev dyrare valde många hushåll att i stället använda soppåsar på rulle för sitt avfall. Dessa påsar innehåller tunnare plast och är anpassade för sitt ändamål, vilket innebar att den totala plaståtgången per hushåll minskade.
Efter att Tidöregeringen avskaffade plastpåseskatten har utvecklingen vänt. Enligt uppgifter som SVT tagit del av uppger dagligvarukedjor som ICA och Willys att försäljningen av plastkassar har ökat tydligt sedan skatten togs bort. Samtidigt är det tydligt att skatten gav en bestående effektiv i människors beteenden. ”Det är dock tydligt att andelen bärkassar i plast är långt under vad den var tidigare, innan skatten infördes. Det totala antalet kassar har också minskat”, uppger Axfood för SVT Jämtland.
Utvecklingen visar hur förändrade ekonomiska styrmedel snabbt påverkar konsumentbeteenden – och därmed också plastanvändningen i samhället.
Foto: Carl Tronders unsplash
