Naturvårdsverkets statistik för 2024 visar att Sveriges utsläpp av luftföroreningar fortsätter att minska, men att takten är för låg för att nå EU:s krav. Nu riskerar Sverige att få EU-böter.
Ammoniak är fortsatt det största problemet. Utsläppen kommer främst från jordbrukets djurhållning och gödselhantering och har bara minskat marginellt de senaste åren. För att minska utsläppen krävs snabbare och mer omfattande åtgärder inom jordbruket.
Även utsläppen av kväveoxider från trafik och industri minskar för långsamt för att klara framtida åtaganden. Kväveoxider är en grupp giftiga gaser som bildas vid förbränning. Utsläppen har halverats sedan 2005 och Sverige klarade målet för 2020, men riskerar att missa 2030-målet om inte ytterligare åtgärder införs, särskilt inom trafik, industri och arbetsmaskiner.
Dessvärre lobbar regeringen för ökad köttkonsumtion och har sänkt priset på bensin och diesel vilket har gjort att elektrifieringen har stannat av och bilkörandet ökat.
Trots detta har minskade utsläpp, både nationellt och inom EU, bidragit till bättre luftkvalitet och mindre negativ påverkan på människors hälsa och ekosystem. Det finns inga säkra nivåer för luftföroreningar – varje minskning är viktig.
Hälsomässiga och ekonomiska effekter av luftföroreningar:
– Luftföroreningar bidrar till flera tusen förtida dödsfall i Sverige varje år
– WHO uppskattar att luftföroreningar orsakar omkring 4 miljoner förtida dödsfall globalt varje år.
– Barn är särskilt utsatta, med risk för förvärrad astma, nedsatt lungfunktion och luftvägsinfektioner.
– Luftföroreningar kostar samhället hundratals miljarder euro årligen i Europa.
– I Sverige orsakar luftföroreningar skador på grödor och skog motsvarande minst en miljard kronor per år.
– Luftföroreningar kan transporteras långa sträckor och förutom påverkan på mänsklig hälsa påverkas även andra organismer och ekosystem.
Källa: Naturvårdsverket
