Väldigt få vindkraftsparker når hela vägen från idé till verklighet. Ofta är det kommunerna som stoppar projekten, men i många fall stoppas de även av Försvarsmakten. Myndigheten har varit flitiga med att ange försvarsskäl till att inte säga ja till nya parker, något som lett till kritik.
Försvarsmaktens negativa inställning har fått tidigare regeringar att agera. Därför har de senaste årens direktiv till myndigheten innehållit krav om ökad samverkan för mer elproduktion. Såhär stod det bland annat i regleringsbrevet för år 2022:
Försvarsmakten ska fortsätta att utveckla förmågan till tidig dialog och samverkan med relevanta myndigheter och organisationer i planerings- och prövningsprocesser för förnybar energiproduktion.
Nu kan Klimatgranskaren berätta att hela paragrafen i direktiven är struket av regeringen, ingenting av det finns kvar i årets regleringsbrev. Strykningen har skett i största möjliga tystnad, trots att effekterna kan bli stora och allvarliga. Utvecklingen har nämligen – trots tidigare krav om samverkan – gått i fel riktning. I höstas larmades om att Försvarsmakten istället för mer samarbete snarare dragit sig undan och slutat ge besked till vindparker över huvud taget. Att regeringen nu stryker det enda kravet Försvarsmakten har på sig att faktiskt underlätta för ny elproduktion riskerar därför att försvåra en redan svår situation.
