I energidebatten har en knäckfråga länge varit den om hur vi ska hantera de stunder då solen inte skiner och vinden inte blåser. Kärnkraftsvänliga debattörer och politiker har ofta använt detta som skäl till varför just kärnkraft behövs i elsystemet. På senar år har dock andra tekniker börjat lyftas fram, inte minst batterier, vätgas och annan energilagring. Tanken är att nyttja elen när den är som billigast (när solen skiner och vinden blåser) och lagra den. Batterierna och vätgasen kan sedan underlätta och stötta elsystemet när det behövs.
Denna nya teknik är ett av skälen till att fler och fler experter nu tror att ett hundra procent förnybart elsystem är möjligt. Nyligen släpptes en stor rapport från Chalmers där författarna bland annat landar i denna slutsats och att ett sådant system dessutom kan visa sig vara det mest kostnadseffektiva.
Men när klimatminister Romina Pourmokhtari i förra veckan höll en pressträff var tongångarna annorlunda. Hon menade att kärnkraft är avgörande i elsystemet, att vi inte kan få mer sol och vind utan kärnkraften – i motsats till det som forskarna vid Chalmers konstaterar i sin rapport. I en intervju med SvD får ministern frågan om inte sol och vind kan lagras och därmed ge samma nytta som kärnkraft och så blir svaret:
Ja, fast att lagra vind och sol i enorma batterier eller vätgas står vi ganska många år i från.
Men påståendet stämmer inte. Klimatgranskaren kan via en sammanställning visa att batterier och vätgas redan är en realitet för att stötta upp energisystemen, både i Sverige och i andra länder. Nedan är ett axplock med exempel:
Batterier:
– Jämtkraft planerar ett flertal batterier i anslutning till sin kraftproduktion. Den första av dem planerade är ett 15 MW/15 MWh batteri vid ett vattenkraftverk. Man undersöker även en hybridpark med vindpark tillsammans med sol och batteri.
– Borlänge Energi investerar i ett batteri på 10 MW/10 MWh vid sitt kraftvärmeverk. Det ska erbjuda stöd till elmarknaden. Investeringen på 50 miljoner väntas vara återbetald efter bara några år.
– OX2 bygger en batterianläggning på ca 40 MW som sätts i drift redan nästa år. Batteriet ska erbjuda stöd till elmarknaden.
– Alight och Tekniska verken tar snart i drift ett batterilager vid sin solpark i Linköping. Batteriet ska erbjuda stöd till nätägare.
– Varberg Energi planerar att bygga 25 MW batterilager som ska erbjuda flexibilitet och stöd till elsystemet inom två år.
– Scandinavian Capacity Reserve (SCR) ska tillsammans med RES bygga ett 20 MW batterilager i Landskrona. Batteriets kapacitet motsvarar ca 1/3 av stadens effektuttag och är tänkt att stötta elnäten. Batteriet ska vara redo för inkoppling redan i år.
Vätgas:
– Energibolaget RES Renewables har inlett arbetet med att bygga upp en av världens största vätgasfabriker i Ånge i Västernorrlands län.
– Vattenfalls, LKAB:s och SSAB:s projekt för att producera fossilfritt stål innebär stora investeringar i infrastruktur för vätgasteknik. Planen är att vätgaslagringen ska kunna balansera mot elmarknaden.
– Stålbolaget H2GS bygger storskalig vätgasproduktion i Boden, en produktion som åtminstone delvis planeras vara flexibel.
Pumpkraft:
– SENS har tecknat ett intentionsavtal med Veidekke Entreprenad och Filipstads kommun för att utreda möjligheter till energilagring i nedlagda gruvor. Avtal med markägare är också tecknat. Anläggningen skulle kunna lagra 100 MWh och ha en effekt på 10-20 MW.
– Mine Storage, ett svenskt energilagringsföretag som utvecklar storskaliga energilager i nedlagda gruvor, har tillsammans med Mälarenergi tecknat avsiktsförklaring om fördjupad förstudie för tre pumpkraftverk i nedlagda gruvor med samlad effekt på ca 45 MW. Lagerna ska erbjuda stöd till elmarknaden.
Globalt:
– I Europa rör det på sig. Polen storsatsar nu på batterikapacitet. I Tyskland installerades hela 1,2 GW batterier i hushållen bara under 2022. Till 2030 planerar man ha hela 10 GW vätgas i energisystemet.
– Bara för någon vecka sedan installerades världens hittills största batteri som har till syfte att stötta elsystemet, i USA.
– I Australien konkurrerar förnybar el och batterier ut befintlig kolkraft.
Klimatminister Pourmokhtari står alltså motbevisad. Hennes påståenden om att ny energiteknik ligger många år bort stämmer helt enkelt inte. Framförallt är den nya tekniken här betydligt snabbare än de kärnkraftsreaktorer som hon själv hoppas stå färdiga någon gång under 2030- och 2040-talen.
