Att plast är dåligt för miljön lär vi oss redan på förskolan. Plastbärkassar är en källa till nedskräpning och bidrar till spridningen av mikroplaster i naturen när de med tiden bryts ner i mindre bitar, mikroplast, som kan finnas kvar i hav och sjöar i hundratals år. Dessutom bidrar tillverkningen av plast till klimatutsläpp, liksom att djur kan fastna i gammalt plastskräp som ligger slängt i naturen.
Plastpåseskatten infördes i maj 2020 och har varit en stor succé när det gäller att minska användningen av plastpåsar. Så här skriver Naturvårdsverket i en utvärdering:
”Den 1 maj 2020 infördes en skatt på plastbärkassar och Naturvårdsverket konstaterar att detta styrmedel har haft stor påverkan på förbrukningen av plastbärkassar i Sverige. Flera aktörer i branschen noterade 2020 en ökning av försäljningen fram till att skatten trädde i kraft och därefter kunde en drastisk minskning ses som höll i sig resten av året och under 2021.
Förbrukningen av plastbärkassar har sjunkit från 83 stycken/person år 2017 till 14 stycken/person år 2021. Målet inom EU är att senast år 2025 få ner förbrukningen till 40 stycken/person. Om vi lyckas hålla vår nuvarande nivå till 2025 innebär det att vi nått målet med råge.”
Icke desto mindre har plastpåseskatten länge varit ett hatobjekt för flera partier på högerkanten. Och nu går miljöministern dem till mötes. Så här skriver regeringen idag på sin hemsida:
”Skatten infördes 2020 för att uppnå EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar. De senaste två åren har dock förbrukningen av tunna plastbärkassar i Sverige varit under 20 plastbärkassar per person och år. Förbrukningen är därmed långt under EU:s förbrukningsmål på max 40 tunna plastbärkassar per person och år”.
Med andra ord: Plastpåseskatten gjorde så att förbrukningen minskade kraftigt. Därför finns inte problemet så vi kan ta bort skatten.
Men vänta nu. Då kanske förbrukningen… ökar igen?
