Det är i en analys i tidningen Aktuell Hållbarhet som Kåberger pekar på de nya kärnkraftstrenderna. Kåberger, som utöver sin akademiska bakgrund även varit generaldirektör på Energimyndigheten, tar i sin text två exempel på där politiker de senaste åren ökat de ekonomiska stöden till kärnkraften. Det första är avskaffandet av den särskilda effektskatten, en skatt som bland annat tillkom för att kärnkraftsbolagen själva slipper ta hela kostnaden för sina försäkringar för eventuella haverier. Det andra är att staten tar ett särskilt stort ansvar för riskerna med hanteringen av det radioaktiva avfallet.
Trots dessa stöd – och det faktum att de minst lönsamma reaktorerna redan stängt – menar Kåberger att den svenska kärnkraften går dåligt. Och värre riskerar det att bli. Uran kostade för åtta år sedan 50 dollar per kilo, idag ligger det på 150. Riksgälden föreslår också att kärnavfallsavgifterna ska höjas framöver för att täcka kostnaderna för avfallsarbetet.
Kåberger pekar också på att de svenska reaktorerna verkar ha svårt att uppnå den produktion de vill ha för att kunna vara lönsamma. Sedan början av 2022 har reaktorerna producerat mindre och mindre. I analysen skriver Kåberger:
Om man inte klarar att upprätthålla stabil produktion i dagens reaktorer, där byggkostnaderna är avskrivna, till rimliga kostnader blir det knappast möjligt att motivera investeringar i nya reaktorer.
