De länder som hittills drabbats allra värst av klimatförändringarna är i många fall länder som släppt ut minst, och därmed bidragit minst till problemet. Under lång tid har många klimatdrabbade länder drivit frågan om kompensation för de klimatskador som drabbat dem.
På den första dagen av FN:s nu pågående klimattoppmöte i Dubai förhandlades en överenskommelse fram om en ny fond för att kompensera de länder som drabbats värst av klimatkatastrofer. Beslutet beskrivs som ”historiskt” och 16 länder har redan lovat att bidra med pengar. Så här skriver DN:
Tyskland och Förenade Arabemiraten utlovade 100 miljoner dollar vardera till fonden och flera andra länder, som Storbritannien, USA och Japan, utlovade stöd på tiotals miljoner.
Men ett land som vanligtvis brukar bidra till FN:s klimatfonder saknas på listan: Sverige. Så här säger statsminister Ulf Kristersson (M) till DN:
– Det är bra att fonden för skador och förluster är på plats. Vi ska se hur vi ska fördela våra pengar inom ramen för våra olika klimatstöd internationellt, säger han.
Regeringen har tidigare fått kritik för att man, tvärtemot vad man lovat, sänkt stödet till FN:s klimatfonder. Av biståndsmyndigheten Sidas regleringsbrev för 2023 framgår att anslagen till flera av de viktigaste fonderna är lägre 2023 än 2022. Totalt rör det sig om en sänkning på över 400 miljoner kronor 2023 jämfört med 2022.
Det återstår att se om Sverige återkommer med några löften om ökat stöd under det det nu pågående klimattoppmötet.
