Upptäckten av penicillin har gått till historien som en av mänsklighetens mest avgörande. Sedan dess har en uppsjö av antibiotikatyper tagits fram. Verkningsmekanismerna skiljer sig åt och fungerar därför på olika typer av bakterier. Det är en ständigt pågående kapplöpning – bakterierna kan anpassa sig genom evolution och bli resistenta mot antibiotika. Mänskligheten kan svara med att ta fram nya antibiotikasorter.
Men det är en kapplöpning som mänskligheten ser ut att förlora. Forskare varnar för att allt färre nya antibiotikasorter når marknaden – samtidigt som förekomsten av bakterier resistenta mot våra mest kraftfulla antibiotikasorter ökar.
Ju mer antibiotika vi använder desto snabbare går resistensutvecklingen. Antibiotika är centralt inom sjukvård globalt och räddar miljontals människoliv. Den största volymen används dock i djurindustrin – till ofta helt friska djur. WHO uppskattar att industriell djurhållning står för upp till 80 % av den totala antibiotikakonsumtionen i vissa länder. Djurens dåliga levnadsvillkor ger en så hög infektionsrisk att man av ekonomiska skäl ger antibiotika i förebyggande syfte.
Nu rapporterar DN om att en grupp amerikanska forskare har gjort ett hoppingivande fynd. Proteiner från utdöda arter, såsom mammutar och neandertalare, innehåller molekyler med egenskaper som kan bekämpa bakterier.
”Bakterier från i dag har aldrig mött dessa molekyler så de kan ge oss en bättre möjlighet att rikta in sig på smittämnena som är problematiska i dag”, säger Cesar de la Fuente, professor vid Perelman School of medicine i Pennsylvania, som leder forskningsprojektet.
Om forskarna lyckas köpa tid av våra förtida fränder är det goda nyheter. Hur lång tidsfristen kan bli avgörs av hur vi hanterar det medicinska mirakel som antibiotika är.
