Statens medicinsk-etiska råd: ”Sjukvården ska ta täten i klimatomställningen”

Föroreningar, förändrat panorama för infektionssjukdomar, antibiotikaresistens. Levnadsvillkoren för människor förändras i och med klimatkrisen. Med bakgrund av detta gör Statens medicinsk-etiska råd, Smer, ett uttalande. I uttalandet identifierar man klimatkrisen som en akut situation i vilken sjukvården har en viktig roll att spela.

Smer anser att sjukvården bör uppmuntra individer till att lägga om till en klimatsmart och hälsosam livsstil.

Därutöver vill rådet att sjukvården tar mer ansvar för sitt eget klimatavtryck. Hälso- och sjukvården beräknas idag stå för 4–5 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Med stort energibehov och fog för engångsartiklar är det inte svårförståeligt.

Eftersom WHO beskriver global uppvärmning som ”det enskilt största hotet mot människors hälsa under det här århundradet” har sjukvården dock ett särskilt ansvar för att ställa om, enligt Smer. Man vill att en ambitiös plan för nettonollutsläpp inom vården ska fastställas. Detta är redan gjort i exempelvis Storbritannien.

Etiska dilemman kommer uppstå då sjukvårdens klimatomställning vägs mot sjukvårdens övriga behov. Konflikter mellan olika värden måste enligt Smer identifieras. En dialog bör föras mellan beslutsfattare, forskning och profession – och Smer skriver att de kommer att ta iniativ till denna dialog.

Under 2023 har Smer inlett ett arbete med att ”ur ett etiskt perspektiv analysera de utmaningar som den globala uppvärmningen och klimatförändringarna innebär för den svenska hälso- och sjukvården i arbetet med att ställa om, klimatanpassa och hantera klimatförändringarnas konsekvenser.”

Arbetet som Smer påbörjar är en lovande utgångspunkt för förändring inom sjukvården. Uttalandet är dessutom i allra högsta grad ett starkt meddelande: Klimatkrisen är ett enormt hot mot människors välmående. Att värna människors hälsa är att värna klimatet.