Europas länder måste lägga av med förtryck och kriminalisering av fredliga protester. Det är ord och inga visor, och de kommer från Michel Forst, FN:s specialrapportör för miljöförsvarare.
Efter ett års utredning som bygger på material från Storbritannien, Tyskland, Danmark, Nederländerna, Spanien och Portugal landade Forst i att repressionen mot miljö- och klimataktivister utgör ett stort hot mot demokratin och de mänskliga rättigheterna.
Samtliga granskade länder är parter i Århuskonventionen. Där slås det fast att fredliga miljöprotester är ett legitimt sätt för allmänheten att delta i demokratin och påverka beslutsfattare och att de som engagerar sig i dem måste skyddas.
Verkligheten är tyvärr en helt annan – en våg av allt hårdare tag mot klimataktivister i Europa. I flertalet länder har demonstranter, inklusive barn, blivit utsatta för pepparsprej. I Nederländerna har vattenkanoner använts mot fredliga demonstrationer. En oroväckande trend är att flera länder börjat använda liknande metoder mot och civil olydnad som man använder mot organiserad brottslighet. Det inkluderar bland annat gryningsräder och poliser som under täckmantel infiltrerat miljöorganisationer.
Även i Sverige har frågan aktualiserats med anledning av det ökade antalet aktioner av civil olydnad. Klimataktivister som tidigare kunde räkna med böter eller villkorlig dom för att störa ordningen, har för första gången dömts till fängelse. Sveriges Radio har uppmärksammat denna förskjutning i praxis, där domstolar börjat åtala klimataktivister för sabotage, istället för tidigare ohörsamhet mot ordningsmakten.
Sabotage kan ge upp till fyra års fängelse, medan ohörsamhet mot ordningsmakten ger ett maxstraff på fängelse i sex månader. Om sabotaget anses vara grovt kan det ge lagens strängaste straff, livstids fängelse. Ingen klimataktivist har dock åtalats för grovt sabotage i Sverige.
