Vinst för havet på FN-möte – kan avtalet bli verklighet?

Photo by NOAA on Unsplash

FN har enats om vilka marina områden som är särskilt skyddsvärda. Men plötsligt vill Ryssland inte längre ställa sig bakom havsrättsavtalet från 2023.

Jorunn Fagerström

create 2024-11-02 update 2024-11-02

Läget för världshaven är akut. 90 procent av fiskebestånden är maximalt utnyttjade eller överfiskade. Gödsel från jordbruket tros ha dödat havsbotten motsvarande hela Storbritannien. Haven försuras 10 gånger snabbare än på 300 miljoner år och uppvärmningen har fördubblats sedan 1993.

Vem tar ansvar för det här? Till stor del, ingen. 92 procent av världens hav saknar juridiskt skydd. Nästan hälften av haven består av djuphav på internationellt vatten. Dessa hav har i nuläget ingen möjlighet till skyddande lagstiftning, eftersom inget enskilt land får bestämma över dem. I femton års tid har FN-länder försökt förhandla fram ett skyddande avtal för dessa hav.

2023 såg de ut att lyckas. Man klubbade då igenom BBNJ-avtalet, som även har kallats havsrättsavtalet. För att avtalet ska kunna ge effekt måste dock länderna kunna enas om vilka marina livsmiljöer som är extra skyddsvärda. Det har varit svårt. En grupp experter från olika länder har i åtta år tagit fram en vetenskapligt underbyggd karta över dessa miljöer. Områdena kallas för EBSA (Ecologically or Biologically Significant marine Areas). Men vissa områden är politiskt känsliga, och FN-länderna har inte kunnat enas.

Fram tills nu. På miljömötet COP16 I Colombia enades äntligen länderna om att acceptera EBSA som grund för havsskyddande arbete, rapporterar DN.

– Det känns helt fantastiskt! Det är ett så otroligt viktigt framsteg som vi har kämpat hårt för under lång tid, säger Pia Norling, som är marinekolog och utredare på Havs- och vattenmyndigheten, samt expert i den svenska delegationen på miljömötet COP16 och förhandlare för EU på COP16, till DN.

Alla håller inte med. Kanske har vissa länder inte räknat med att havsrättsavtalet faktiskt ska ge politiska avtryck. Ryssland har nu motsatt sig BBNJ, vilket har satt igång nya förhandlingar.

Också Sverige har anledning att skämmas. För att BBNJ ska kunna bli verklighet måste åtminstone 60 länder både skriva under och ratificera avtalet. Sverige skrev under i september 2023, men har ännu inte ratificerat avtalet. Det är kanske inte så förvånande. Sverige chockerade nyligen världens havsexperter med att gå med på dubblat strömmingsfiske i centrala Östersjön, trots larmen om överfiske. Avgörande FN-förhandlingar kvarstår, och Sveriges trovärdighet i havsfrågan är kraftigt ifrågasatt.

Dela