Bulgarien är idag EU:s snabbaste klimatpolitiska kortdistanslöpare. Endast under det första kvartalet av 2023 minskade utsläppen med 15.2 procent. Under samma period ökade Sverige, som ett av få EU-länder, sina utsläpp med 1.6 procent. Efter det andra kvartalet samma år ökade Bulgarien takten kraftigt, med 23.7 procent, därefter 18.6 procent under det tredje kvartalet i utsläppsminskningar, sen 17 procent i det fjärde.
Bakgrunden till de stora utsläppsminskningarna är den ökade takten för elektrifieringen, samtidigt som stora satsningar har gjorts på biogasanläggningar, särskilt i huvudstaden Sofia. Den främsta förklaringen till de stora minskningarna är att hälften av landets kolkraftverk stängde ner bara under 2023. Anledningen är att marknadskrafterna fasar ut det fossila, enligt miljöminister Julian Popov. Under samma år ökade elproduktion av solenergi med 141 procent.
Bulgarien har ett mål om att stänga ner kolkraftverken senast 2038, men ministern menar att inga kolkraftverk kommer att överleva efter 2030.
– Vi kommer inte att stänga något kolkraftverk från politikens håll. Marknaden kommer att stänga dem, de stängs ner just nu, säger miljöministern i en intervju.
Irland sticker ut i Europa med sin ineffektiva klimatpolitik. Sedan år 1990 har Irland minskat sina utsläpp med ynka 1,2 procent. Under samma period minskade Sverige sina utsläpp med 38 procent. Under pandemiåret 2021 gick Irland kraftigt emot trenden i Europa och ökade sin användning av kol och minskade användningen av förnybar energi, enligt den irländska Naturvårdsmyndigheten.
Många hoppas nu på en positiv trend då landet minskade utsläppen med över 6 procent år 2023, men uppförsbacken är hög för önationen. Om inte ny effektiv klimatpolitik snabbt kommer på plats kommer Irland inte klara sina klimatmål, fastslår deras egna myndigheter. Idag är utsläppen 10.4 ton koldioxid per capita (exklusive de konsumtionsbaserade utsläppen) jämfört med EU-genomsnittet på 7 ton.
Få länder har en så hög växel i klimatpolitiken som Estland har just nu. Sveriges granne i öst minskade sina utsläpp med 14.7 procent bara under första kvartalet av 2023, under det tredje kvartalet var nedgången hela 30.7 procent. Putins krig i Ukraina fick den estländska regeringen att skynda på utfasningen av fossil energi och snabba på utbyggnaden av förnybar energi.
– Vi kan inte ha alla våra ägg i samma korg inom energisektorn, fastslår Kristi Klaas, biträdande generalsekreterare vid Estlands klimatmyndighet.
Den 1 januari 2025 införs Estlands nya klimatlag. Samma år öppnar Estlands största vind- och solkraftspark, som kan försörja nästan 10 procent av landets energibehov. År 2030 ska landet ha 100 procent förnybar energiproduktion.
Foto: Gintarė Kairaitytė
